Foto: Mona Davidsson

Nytt arbetssätt bra för miljö och människor

Varför köra i skottkärror, fylla containrar och transportera tvärs över stan? När maskarna kan göra löven till en del av naturens kretslopp? I höst har ett nytt arbetssätt introducerats på Limhamns kyrkogård. – Dessutom skapar vi en bättre arbetsmiljö för personalen, säger arbetsledaren Krister Larsson.

Varje höst fäller träden sina löv. Som ett tjockt täcke lägger de sig över gräsytor, planteringar och gravar. Varje höst har kyrkogårdsarbetarna ett slitigt jobb med att kratta löv och frakta bort dem. Sista anhalten är komposten på Östra kyrkogården, dit löven har transporterats med lastbil.
– När jag började här hösten 2020 kom jag från en annan organisation, med ett annat arbetssätt, berättar Krister Larsson.

Han funderade över möjliga lösningar i Limhamn och började tillsammans med lagledaren Kenneth Pettersson införa de nya rutinerna denna höst.
– Löven flyttas med lövblås ut på de stora grönytorna. Sedan kör vi med gräsklippare så att löven mals sönder. Det blir mat för maskarna!
På vissa ställen, bland annat under några träd, samlas löven i tjockare högar. Där får de multna naturligt, som ute i skogen. Det ger vinterskydd för igelkottarna och gynnar också annat djur- och fågelliv. Ganska snabbt upptäckte fåglarna detta ”skafferi”, de sprätter i löven och letar mask.
Framåt vårkanten, tidig sommar, kommer lövhögarna att i princip vara borta. Precis som ute i naturen.

Även i häckar och buskage blir löven marktäckare. Där fungerar de som skydd mot kyla och uttorkning, och som gödning till växtligheten.
– I personalen har arbetssättet anammats snabbt och blir allt mer uppskattat, säger Krister Larsson. Det är ett annat tänk, där det också är viktigt att utrustningen är anpassad, inte är för tung till exempel.
Han och Kenneth ser stora fördelar ur arbetsmiljösynpunkt.
Det intensiva krattandet och alla lyften är ett tungt och slitigt jobb, det tär på kroppen.
– Nu minskar vi risken för arbetsskador och slitage, inte minst genom att det blir lättare att växla arbetsuppgifter med kolleger under dagen. Till exempel kan de skifta mellan att använda olika maskiner och redskap.

Hittills har reaktionerna från kyrkogårdsbesökare varit få. Några enstaka har frågat vad som pågår, men de flesta verkar inte ha noterat förändringen.
Detta första år ger också en del insikter inför nästa år, konstaterar Krister och Kenneth. Som att löven på vissa ställen behöver blåsas lite längre ut från träden.
– Limhamns kyrkogård är perfekt för att jobba på det här sättet, säger Krister. Här finns de stora grönytor som krävs och gott om plats under träden. Andra, äldre kyrkogårdar och områden kan ha svårare att klara de kraven. 
Kyrkogården har också områden som kan göras ännu mer naturliga – till exempel som ett ”woodland” eller plantera in vitsippor och andra vilda blommor.
– Vi har en del idéer, som vi hoppas kunna genomföra.

Text: Mona Davidsson

Små, bruna jordhögar syns överallt på marken. Det är spår efter maskarna som lever under ytan och kalasar på löven. Foto: Mona Davidsson
I häckar och buskage blir löven marktäckare under vintern, precis som numera är brukligt i villaträdgårdarna. På så sätt får rötterna skydd mot vinterns kyla och uttorkning, och den första obarmhärtiga vårsolen. Foto: Mona Davidsson
Det var här tankarna satte fart för ett år sedan. Krister Larsson såg det tjocka lövtäcket under träden och allt jobb som krävdes för att ta bort det. Idéerna om ett annat arbetssätt tog fart. Foto: Mona Davidsson