Nyligen anlände 10 000 plantor från en plantskola nära Lund, och under ett par veckor pågår arbetet med att få dem i jorden. Kostnaden för plantor och arbete är beräknat till närmare en miljon kronor.
Buxbom är en typisk skånsk kyrkogårdsväxt, och här ses den ofta som avgränsare mellan gravplatser, längs gångstråk med mera. Växten har ett kulturmiljövärde som så kallat karaktärsskapande element och kan därför inte ersättas med vad som helst.
För drygt tio år sedan rapporterades de första fallen av buxbomsjuka i Sverige. Svampsjukdomen, som angriper och dödar buxbom, spred sig snabbt – med vind och regnstänk, via skor och redskap.
– Det kunde även hända att buxbomkvistar i en bunden blombukett förde med sig smitta, säger Maximilian Löfgren.
Han har jobbat inom den gröna sektorn sedan tonåren, utbildade sig till landskapsingenjör på Alnarp och är anställd i den rollen på Malmö kyrkogårdsförvaltning sedan tio år.
Större anläggningsprojekt tar det mesta av hans tid – planering, projektering, inköp, koordinering – och han fungerar som resurs och rådgivare till arbetsledarna ute på kyrkogårdarna.
Just nu ägnar han sig bland annat åt den nya askgravplatsen i Fosie och det nya muslimska gravplatsområdet på Östra kyrkogården.
Samt buxbom.
– Vi har arbetat med den frågan i en hel del år. Exakt hur mycket buxbom som är svampangripen vet vi inte, men ungefär hälften av beståndet är i behov av åtgärd.
För att komma fram till ett möjligt alternativ har försöksplanteringar gjorts på Östra kyrkogården. Ett par mindre områden, i skuggigt respektive soligt läge, anlades 2012. Sedan dess har också ett kvarter fått buxbom utbytt mot gamander, med gott resultat.
Gamander, i klippt skick, liknar buxbom. När den tillåts nå blomning är den omtyckt av insekter och blir därmed ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. I vissa planteringar kombineras gamandern med en svagväxande idegran.
– Försöken har varit lärorika. Vi har kunnat utesluta vissa växter som fått vinterskador, vi har fått en uppfattning om hur mycket skötsel som krävs, och vilka resurser som det tar i personal och utrustning.
Nu pågår ett ”genrep” i större skala på kvarter 3 på S:t Pauli norra kyrkogård. Gammal buxbom är borttagen, växtbäddarna är förberedda. Nu inleds fas två – plantering.
– Vi gör höstplantering, det underlättar för bevattningen, säger Maximilian Löfgren.
Med start 2022, och i många år framåt, läggs prioriterade områden in i budgeten. Det krävs planering på lång sikt – personal och maskiner måste vara tillgängliga, kontrakt med plantskolor är nödvändiga för att garantera leverans.
– Just nu diskuterar vi bland annat i vilken ordning olika områden ska åtgärdas. Ska vi prioritera dem där mycket folk besöker gravar och passerar, även om det inte är där buxbomen är värst angripen? Eller ska vi prioritera de mest skadade häckarna, även om kanske bara ett fåtal personer besöker de platserna?
I samband med nyplanteringen sker också upprustning av andra ytor – till exempel får gångstråk nya plattor och serviceplatser ses över. Allt för att öka tillgängligheten.
– Sådant gör ju också vissa kvarter mer attraktiva för dem som ska välja gravplats, så det finns en hel del att ta hänsyn till.
Text: Mona Davidsson