I Sverige kremeras i dag drygt 80 procent av alla som avlider. I Malmö gäller ungefär samma siffra. Alternativet till kremering är jordbegravning där kistan med den dödes stoft sänks ner i jorden. Efter dödsfall får det gå högst en månad till jordbegravning eller kremation. Efter kremation ska gravsättning ske inom ett år.
Askan från en kremation kan gravsättas i urngrav, i minneslund eller på en askgravplats. Den kan också strös i naturen eller över vatten, men detta kräver tillstånd från länsstyrelsen.
Det är möjligt för anhöriga att närvara vid kremeringen.
I Sverige finns ett 60-tal krematorier. Krematoriet i Malmö ligger på Limhamns kyrkogård.
Här sker ungefär tio kremationer per arbetsdag i snitt, cirka 200 i månaden.
Yrkesgruppen krematorietekniker är förhållandevis liten och i nuläget råder ingen brist på kompetent personal. Det är som regel meriterande med teknisk bakgrund, körkort och IT-kunskap, därefter sker utbildningen i olika steg under arbetslivet. Du kan certifiera dig till krematorietekniker efter genomförd utbildning och ett visst antal arbetade timmar. Det är också meriterande om man har pannskötarutbildning eller är certifierad pannskötare.
Kontakter med begravningsbyråer, andra enheter inom kyrkogårdsförvaltningen, olika trossamfund samt sörjande anhöriga är också en del av jobbet.
Arbetet på krematoriet följer relativt enkla, men tydliga rutiner.
Inför varje arbetsdag ställs ugnarna in på tid för första kremation. När kistan sätts in är temperaturen cirka 750 grader och stiger till cirka 1 100 under processen. Omkring en timme senare är kremationen klar, temperaturen går ner, aska och rester rakas ur.
Efter att ha svalnat finfördelas kvarlevorna till aska, metallskrot sorteras bort och urnan försluts. Därefter står den i ett urnförvaringsrum tills det är dags för gravsättning.
Ett så kallat kremationsbrev skickas till den person som angetts som beställare (oftast en anhörig) av begravningsbyrån. Brevet talar om att urnan är färdig för gravsättning och ger information om rutinerna.
Vid varje moment i hanteringen görs också noteringar i bisättningsjournalen och en liten keramikbricka med ett unikt id-nummer följer med hela vägen.
Totalt finns plats att förvara 164 kistor i Limhamn, och rummet för urnförvaring har drygt 500 platser.
Urnan får inte förvaras hemma. Den måste enligt lag förvaras på krematoriet eller av den församling som den avlidne var folkbokförd i eller ska gravsättas i.
De tre ugnarna i krematoriet drivs med biobränsle. En reningsanläggning med kolfilter absorberar kvicksilverrester och miljöfarligt avfall tas om hand av återvinningsföretag. Från skorstenen på taket kommer enbart ånga. Den värme som lämnar ugnarna ihop med rökgaserna tas tillvara via en ackumulatortank och används för att värma personalbyggnaderna och kapellen i anslutning till krematoriet.
Metallrester efter varje kremation – till exempel kistgångjärn och spikar, eventuella metallimplantat från kropparna – samlas separat och hämtas regelbundet av ett externt företag. Intäkterna från den återvinningen går till Allmänna arvsfonden.