Foto: Mona Davidsson

Anna-Carin mäter alla kyrkogårdarna

150 hektar mark, 64 000 begravningsplatser, 25 mil buxbomhäckar… Med mera. Kunskap om hur lång tid olika arbeten tar, vilken utrustning som krävs och hur mycket personal som behövs – den är bokstavligt talat värd pengar. Sedan några år arbetar Anna-Carin Forsman med att mäta upp och arbetsvolymberäkna kyrkogårdar och få in detta i våra digitala kartor.

Anna-Carin Forsman började 2018 med att mäta Husie kyrkogård, fortsatte med Limhamn, Hyllie och så vidare. Bit för bit läggs pusslet.
I det digitala systemet hon skapat anges varje gräsyta, varje buskage, varje grusgång och mycket mera. Där finns till exempel information om de olika växterna, önskad höjd på häckar, och vad som behöver göras vid vissa intervall.

Men innan dess har hon med tumstock och Ipad traskat runt i varje kvarter på varje kyrkogård, mätt och noterat.
Varje gravplats ska finnas markerad på rätt ställe – verklighet, flygfoto och kartor ska stämma överens.
– Jag har fått rota en hel del i arkiven för att förstå hur var det var tänkt, och har ritat om ganska mycket, säger Anna-Carin Forsman.
Ett vanligt fel är att en gravplats är ”nästan” rätt, att 2,50 meter kan ha blivit 2,56. Inte så stor skillnad för en enskild grav, men i slutet av en lång rad har det lilla felet vuxit sig stort.
– Förvånansvärt många platser stämmer extremt bra utifrån arkivritningarna, men när vi gick över från enbart papperskartor till de digitala kartorna så har något hänt. Det gör att jag måste justera en del för att få de digitala kartorna att stämma med hur verkligheten ser ut.

Även i en liten församling med en eller ett par kyrkogårdar och en handfull anställda som sköter dem, kan det ha stor effekt att mäta upp ytorna för att få kopplingen till utrustning och arbetsinsats. Och i Malmö kyrkogårdsförvaltning där de sjutton kyrkogårdarna motsvarar nästan 300 fotbollsplaner i yta, där maskinparken är omfattande och antalet anställda över tvåhundra – där är det av största betydelse.
– Jag kan ge ett par exempel, säger Anna-Carin. Ett område hade cirka åtta personer som jobbade med skötseln. När allt var uppmätt visade sig det att elva personer var en mer rimlig nivå för att hinna med.
– Och på en annan plats kunde vissa arbeten i stället göras vid en annan tid på året och på så sätt blev det mer rationellt för både utrustning och personal.
Små förändringar kan således ge stor effekt – som att lägga kantsten som avgränsning mellan gångar och gravytor, i stället för låga häckar som ska skötas. Eller att se till att en gräsremsa är bred nog för en åkgräsklippare.

Text: Mona Davidsson

Hur hög ska häcken vara? Anna-Carin Forsman mäter, och lägger in siffran i programmet. Utifrån det är det sedan enklare att planera hur lång tid klippningen tar. Foto: Mona Davidsson
Tumstock och Ipad är de nödvändiga redskapen när Anna-Carin Forsman går runt på kyrkogårdarna och mäter. Varselväst – och för dagen hatt som skydd mot solen – är också en självklarhet. Foto: Mona Davidsson
Varje detalj är dokumenterad. Den röda punkten på den karta som visas på skärmen motsvarar ett buskage, som har sin egen faktaruta. Foto: Mona Davidsson
Anna-Carin Forsman hade varit NO-lärare, jobbat med en rad andra saker, bott utomlands i perioder innan hon utbildade sig till landskapsingenjör. Första jobbet inom kyrkogårdsförvaltning var i Staffanstorp och sedan 2009 är hon anställd i Malmö kyrkogårdsförvaltning. Foto: Mona Davidsson