Tygelsjö kyrkas historia

Tygelsjö kyrkas byggnadshistoria 

Föregångare i form av stavkyrka och medeltida stenkyrka

Där Tygelsjö församlingshem ligger idag fanns på 1000-talet troligtvis en stavkyrka.  Den ersattes i slutet av 1100-talet av en stenkyrka. Medeltidskyrkan byggdes om och till flera gånger under årens lopp. Den fick bland annat ett torn på 1300-talet och korsarmar på 1830-talet. Den senare tillbyggnaden blev ett slarvbygge. Till sist tvingades man ta ner långhusets murar för att försöka rätta till felet. Men vid ombyggnaden skedde en arbetsplatsolycka med dödlig utgång. Detta och det faktum att kyrkan blivit för liten för församlingen ledde till att man fattade beslutet att riva kyrkan och bygga en ny större och mer ändamålsenlig kyrka.

Tygelsjö kyrka stod klar 1905

Tygelsjö nya kyrka ritades av ingenjör August Waldmar Lundberg i Lomma som också under en tid var direktör för Skånska Cementgjuteriet i Lomma. Lundberg har även ritat orgelfasaden och orgelläktaren, altarskrankret, trappan till predikstolen och bänkarna. Kyrkan byggdes 1903–04 av byggmästare P Pettersson i Mellan Grevie och invigdes av biskop Gottfrid Billing söndagen den 22 januari 1905.

 En kyrka i nygotisk stil

Tygelsjö kyrka är byggd i rött tegel i nygotisk stil, en byggnadsstil som vid 1900-talets början ansågs som den bästa arkitekturstilen för att förmedla det teologiska budskapet. Nygotiken syns i tornets trappgavlar, de oputsade tegelmurarna, strävpelarna, profilteglet runt dörrar och fönster, de dekorativa järnbeslag, detaljrikedomen och den höga takhöjden.

Invändigt syns nygotiken i de dekormålade valven som bärs av sandstenskolonner och de färgrika blyglasfönstren med masverk av betongelement. De ekådrade öppna bänkarna, orgelfasaden, psalmnummertavlorna och golvet med viktoriaplattor är original från när kyrkan byggdes.

Från den gamla kyrkan finns den romansk dopfunten bevarad liksom predikstolen och altaruppsats från 1500-talet.

Sevärdheter

Se hur Tygelsjö kyrka ser ut inuti med Google View 360.

Altare i kalksten 

Altaret i Tygelsjö kyrka är tillverkat i kalksten omkring 1904-05. Det är utformat  för att passa ihop med altaruppsatsen. Altaret står på en hög sockel, har en indragen mittdel och två utskjutande pelare vid sidorna. Altarskivan har fyra inhuggna och förgyllda konsekrationskors, ett i varje hörn.

Det finns ytterligare ett altare i kyrkan, ett bordsaltare i mörkt trä från början av 2000-talet, tillverkat vid Tygelsjö fängelseanstalt.

Altaruppsats från slutet av 1500-talet

Altaruppsatsen i målat trä är tillverkad 1596 vid Daniel Tommisens verkstad i Malmö. Det var ursprungligen ett så kallat additionsaltare där de sex fälten hade bibeltexter på danska, men dessa blev övermålade 1781 med bilder ur nya testamentet. De tre övre tavlorna visar Maria bebådelse, Betlehem samt Jesus i Getsemane. De tre nedre tavlorna visar Kristus inför Pilatus, Korsfästelsen samt Kristi begravning. På båda sidorna om tavlorna sitter två stora fåglar, dekorerade med djävulsansikten, örnklor, änglar, granatäpplen och andra frukter.

Baldakinen visar solen, månen och stjärnorna

Över tavlorna hänger en baldakin som invändigt visar solen, månen och några stjärnbilder i guld på blå botten. Överst på baldakinen syns ett grekiskt tempel i miniatyr, en ädikula.

Tre sparade minnestavlor 

Till altaruppsatsen i Tygelsjö kyrka hör tre svartmålade minnestavlor. De satt tidigare på altaruppsatsen, men hänger numera på en träskiva på den norra väggen i koret. Den första tavlan har följande text:

År 1596 är denna altaretafla nygiord med dåvarande Slots Herres på Malmöhus Herr Preben Gyllenstjernas tillåtelse och kyrkoherdens wid desse församlingar Peder Lauritzons besörjande.

Den andra tavlan har följande text:

År 1781 blef hon med ny målning försedd då Gustaf den 3dje war Regerande konung i Swerige.

På den tredje tavlan kan följande läsas:

Herr Baron Tage Thott Landshöfdinge i Malmöhus län och Herr Doctor Olof Celsius Biskop i Lunds stift.

Dopfunten härstammar från medeltidskyrkan

Dopfunten i Tygelsjö kyrka härstammar från den medeltida kyrkan från 1100-talet. Den är huggen i ljust grå sandsten och var tidigare övermålad med oljefärg. Färgen togs bort i början av 1900-talet, men spår efter denna ses på cuppans insida.

Dopfuntslock från 1600-talet

Till dopfunten finns ett dopfuntslock som troligtvis härstammar från 1600-talet. Locket är i dåligt skick och behöver restaureras. I väntan på restauration har locket placerats i koret. 

Glasmålningar av Franz Xaver Zettler

De blyinfattade glasmålningarna i kyrkan är alla original från 1904–05 och utförda av hovglasmålare Franz Xaver Zettler från München som vid den tiden tillhörde en av de största konstglasfirmorna i Europa.

Kormålningar visar blommor, kalk, alfa och omega

Glasmålningarna i koret visar ett myller av blommönster i klara, starka färger. Man kan också se en kalk och alfa- och omegatecknen.

Rosettfönster i både långhus och torn

Både i norra och södra delen av långhuset sitter blyinfattade glasmålningar i form av rosettfönster och två rundade fönster med stjärnor och växtdelar överst.

I rosettfönstret i tornets västra fasad är sex mindre fönster grupperade kring ett runt, centralt fönster. I dessa sitter blyinfattade glasmålningar i klara färger med stjärnmönster i mitten.

Ljuskrona från Malmö garnisonskyrka

Ljuskronan i koret är från 1678 och har tillhört Malmö garnisonskyrka. Den köptes till Tygelsjö gamla kyrka 1799.

Restaurerad och elektrifierad orgel från 1930-talet

Fram till 2018 bestod Tygelsjö kyrkas huvudorgel av en orgel med 15 stämmor tillverkad 1974 av A Mårtenssons Orgelfabrik, Lund. 2018 demonterades orgeln och spelbordet ner och ersattes av en restaurerad och elektrifierad orgel som ursprungligen byggdes av Hialmar Jörgensen på 1930-talet för Nordstrands kyrka i Oslo. Orgelfasaden återställdes till sitt ursprungliga utseende från 1904. Den nyinstallerade orgeln har ett fristående spelbord som är vänt mot koret. I kyrkan finns även en kororgel, tillverkad 2013 av Klop i Nederländerna.

Kungliga porträtt under orgelläktaren

Längst bak i kyrkan, under orgelläktaren, finns två porträtt som föreställer kung Adolf Fredrik och hans Ulrika Lovisa av Preussen. Porträtten köptes år 1800 till gamla Tygelsjö kyrka.

Predikstol från slutet av 1500-talet

Predikstolen i trä är från 1595 och troligtvis tillverkad av Daniel Tommisens verkstad i Malmö. Predikstolens korg är prydd med de fyra evangelisterna och deras symboler: Matteus med människan, Markus med lejonet, Lukas med oxen och Johannes med örnen. På korgen syns också änglaansikten och lejonhuvuden.

Lejonskulptur från den medeltida kyrkan

Under predikstolen står en lejonskulptur i kritsten. Skulpturen härstammar från den medeltida 1100-talskyrkan. Skulpturen har bytt plats många gånger under årens lopp. Ursprungligen satt den troligtvis i triumfbågen i den romanska kyrkan, alternativt i kyrkans sydportal. Vid rivningen av den gamla kyrkan satt den över en dörr i kyrkans östra gavel.

Fler djur döljer sig i sidopanelerna

I samband med att Tygelsjö kyrka renoverades under 2020 har två ytterligare djur tillkommit i kyrkan. Dekorationsmålaren Ola Sivhed har låtit måla in en tiger och en uggla i träpanelerna som sitter längs med kyrkans sidoväggar. Kan du hitta djuren?

Kyrkklockorna

I Tygelsjö kyrkas torn hänger två kyrkklockor bredvid varandra, storklockan och lillklockan.

Storklockan är från slutet av 1500-talet

Storklockan är en E1-klocka gjuten i malm 1598. På klockan finns Christen Barnekows vapen samt följande inskriptioner:

Anno 1598 da erlig och velbördig Christen Barnekow till Birckholm war slotsher her paa Malmös slot och her Peder Lauritzen var woris sogenprest bleef denne klocke stöbt till kiercke och Lunde stift och verbum domini manet in aeternum. Borchardus giellegieter me fecit. 

Lillklocka från början av 1700-talet

Lillklockan är en Diss2-klocka, gjuten i malm 1735 av Andreas Wetterholtz i Malmö. På klockan finns följande inskription på den södra sidan:

Klåckan med des ljufva klang wäcker wåra hög och sinnen at up stämma Gudelig sång och ha Gudz ord i wåra minnen som lärses i wår kyrckia. Då wy guden wår at dyrckia. Samlat hiit så må mången gång. Guten i Malmö af Andrrea Wetterholz Kongl. Maj:ts privil. styck och klåckegutare. Anno 1735 nr 91. 

På den norra sidan står det:
Gud beware wåra hem för eldsvåda, som huswilar mångt Gudz barn och Christi lem så med ångest öfweilar låte denna klåcka klinga alltid wåhl och icke bringa til os båd om öde slem. Guten åhr 1735 mag. och pastor Hr Nils Liebman, lic. par. P.L.N.F, Kina K.W.N.J.H.J. Den sista förkortningen anger kyrkvärdarna Nils Jepsson och Henrik Jepsson.