Krämarkapellet

Krämarkapellet 

Uppfördes av medeltida Malmös rikaste borgar- och köpmansgille

Krämarkapellet uppfördes av vantsnidarlaget, ett av det medeltida Malmös rikaste borgar- och köpmansgillen. Gillet kallades också klädeshandlarnas lag eller krämarlaget. Kapellets uppförande dateras till 1460-talet med ledning av kyrktornets byggnadshistoria och ett omnämnande år 1473. S:t Petri kyrkas ursprungliga torn rasade 1420, byggdes upp och rasade igen 1442 för att åter uppföras. 

Krämarkapellet ger en känsla för den medeltida S:t Petri kyrka

Kapellet ger en känsla för hur det såg ut i hela kyrkan på medeltiden. Kapellets golv är helt täckt av gravstenar och visar hur hela kyrkans golv såg ut fram till mitten av 1800-talet.

Det som framför allt skiljer kapellet från resten av kyrkan är kalkmålningarna som täcker varenda yta av valven. Fram till reformationen fanns det kalkmålningar i resten av kyrkan också. År 1555, tjugosex år efter bildstormen, vitkalkades kyrkans väggar och under kyrkoarkitekten Carl Georg Brunius stora restaurering av kyrkan 1858 knackades kalkmålningarna ner. Krämarkapellet undgick denna förödelse eftersom det vid denna tid var avskilt från kyrkan med en uppmurad vägg och användes av staden till spruthus. Här förvarades alltså Malmös brandsläckningsutrustning. Kapellets nuvarande utseende är ett resultat av kyrkoarkitekt Theodor Wåhlins restaurering 1904–1906. Målningarna som togs fram då är bland de bäst bevarade senmedeltida kalkmålningar i Norden.

Kalkmålningar visar rankor, fåglar, djur och personer 

Kalkmålningarna har tillkommit under minst två olika tidsperioder, den första kring 1460 och den andra i början av 1500-talet. Initialerna A V finns i första norra valvkappan, men vem som målat motiven är okänt. De religiösa motiven försvinner nästan i ett frodigt rankverk med ett myller av märkliga figurer; fåglar, fabeldjur och olika personer som håller i vapensköldar. Ornamenteringen med rankor, blad och blommor som täcker varje yta brukar kallas horror vacui – skräcken för tomrummet- och var vanlig i den senmedeltida bildvärlden.

Flera konsekrationskors

På flera väggar och pelare sitter så kallade konsekrationskors som visar att en biskop har invigt något i kapellet. Det kan vara kapellet som sådant, ett särskilt altare eller en altartavla eller staty.

Petrus och Paulus visar upp Veronicas svetteduk

I första valvets ena valvkappa håller Petrus med nyckeln och Paulus med svärdet upp Veronicas svetteduk som kröns av påvens insignier: de korslagda nycklarna och tiaran som ju markerar påven som Kristi ställföreträdare. Veronikas svetteduk visar på Kristi närvaro såsom den sanna avbilden av honom.

S:t Göran och draken, S:t Lars, Maria Magdalena och Dödsdansen

Därutöver finns ett stort antal motiv i olika motivgrupper representerade i kapellets målningar. Några av dessa är: S:t Göran och draken, S:t Lars, Kristus i vinpressen, Maria Magdalena, S:ta Catharina, Anna själv tredje, Franciskus och det motiv som ständigt återkom under senmedeltiden: Dödsdansen.

Film: Upptäck S:t Petri kyrka i Malmö – Kalkmålningarna i Krämarkapellet

S:t Petri kyrkas guide Anne Ruponen visar kalkmålningarna i Krämarkapellet och berättar om hur bilderna användes av medeltidsmänniskan.