Fotografiet är taget snett från ovan där S:t Pauli kyrka med tolv små och ett stort torn i silverglänsande aluminium blänker. Kungsgatan med grönskande trädallé löper vågrätt och lodrätt hitom ligger Hjalmar Gullbergsgatan och bortom ligger Sankt Paulli kyrkogata.
Foto: Marko T Wramén

S:t Pauli kyrkas historia

På en torrlagd gammal sjöbotten i Rörsjöstaden byggdes 1882 S:t Pauli kyrka, en rundkyrka med tinnar och torn som påminner om medeltida italienska tegelkyrkor. Arkitekt Erik Langlet ritade in demokrati, jämlikhet och modern teknik i kyrkans arkitektur.

S:t Pauli kyrkas byggnadshistoria

Kyrkan är en stadskyrka som ligger på en bred boulevard mitt i blickfånget på det trädkantade breda promenadstråket Kungsgatan. Kyrkans placering är monumental. Det är även en tydlig axel från Sankt Pauli kyrkogata med allé mot kyrkogården. Kyrkan har stor betydelse för upplevelsen av stadsdelen Rörsjöstaden. Församlingshemmet intill kyrkan, det före detta tingshuset ritat av Theodor Wåhlin, bidrar också till miljön. 

En kyrkobyggnad som symboliserar jämlikhet och demokrati

Kyrkan byggdes under Malmös kraftiga expansion under industrialiseringen med stor befolkningstillväxt. Det var också under folkrörelsernas framväxt där kraven på jämlikhet och demokrati grodde. Arkitekt Emil Langlet förespråkade centralkyrkan som den bäst lämpade kyrkoplanen för den protestantiska kyrkan. Alla skulle se och höra bra och centralkyrkan ansågs stå för en mer jämlik syn. Centralrummet skulle vara omslutande och ge samhörighetskänsla. Centralkyrkan var dock inget som förordades av Överintendentämbetet när Helgo Zettervall arbetade där och han motarbetade förslag med centralkyrkor. Förebilder till centralkyrkorna går ända tillbaka till Pantheon och Hagia Sofia. S:t Pauli kyrka skiljer ut sig genom sin säregna form från flertalet långhuskyrkor som byggdes i Skåne.

S:t Pauli kyrka invigdes 26 november 1882

Byggnadsarbetet påbörjades under 1880. Kyrkan invigdes den 26 november 1882 av professor Claes Warholm på uppdrag av biskopen. Kostnaden för uppförandet av kyrkan slutade på 232 089 kr samt ytterligare 12 000 kr för inventarierna. Länk till att räkna ut penningvärdet idag på Ekonomiska muséets webbplats.

S:t Pauli kyrka är ritad i italiensk medeltida tegelarkitekturstil

Kyrkan har en sexhörnig form med fasader av gult tegel och hög sockel av granit. Det centrala tornet omges av tolv mindre torn, symboler för Jesus och de tolv lärjungarna. I toppen av huvudtornet finns ett guldkors med en krans som ska påminna om Guds Andes låga och den första pingstdagen. Fasaden karaktäriseras av detaljrikedom med blinderingar, formtegel och gjutna cementdetaljer. Italiensk medeltida tegelarkitektur har inspirerat Langlet som bodde länge i Italien. De tregrupperade rundbågiga fönstren i tre nivåer är ett återkommande tema på fasaderna. Totalt finns det 36 fönster i det centrala kyrkorummet. Kyrkan har en koncentrerad form som stegras uppåt i etapper för att krönas med mittornets spira.

mycket välbevarad exteriör

Kyrkans exteriör är mycket välbevarad och intakt förutom taket. 2014 lades ett nytt tak med aluminiumplåt, som gnistrar och blänker som en diamant i solljuset. Plåten kommer att mattas om några år. Takets nygjorda plåtdetaljer är omsorgsfullt utförda.

Sevärdheter

Ett spännande allkonstverk av arkitekt Erik Langlet

Rummet är en helhet där arkitekten Erik Langlet även ritat mycket av inredningen som altaruppsats, dopfunt, altarring och predikstol och gjort alla detaljritningar på interiören. Langlet ritade tolv centralkyrkor, av dessa är S:t Pauli kyrka den mest påkostade och hans mest representativa kyrka. Han inte bara ritade kyrkan och dess inredning, han ledde även byggnadsarbetet. I exteriör och interiör finns inspiration från fornkristen och bysantinsk kyrkokonst.

Orgelfasaden från 1967 är det enda som bryter mot den helgjutna interiören och som dessutom blockerar ljuset från västfönstren.

 

Symmetriskt och detaljrikt kyrkorum

Kyrkorummets form är omfamnande och har stor rymd. Hela kyrkans bruksarea är på 2 022 kvadratmeter. Det är symmetriskt uppbyggt med läktare på alla sex sidorna, ändå med en mittaxel mellan huvudingång och altare. Bänkarna är koncentriskt placerade mot altaret. Kyrkan karaktäriseras av stor detaljrikedom med olika väggmålningar, ett dekorativt stjärnvalv av trä i taket och knippekolonner. Färgerna är ljusa och färgsättningen är från Eiler Græbes renovering 1957. Målningarna har på ett förtjänstfullt sätt nyligen restaurerats. 

Glasmålningar

Mot den ljusa färgsättningen på den nedre våningen kontrasterar tolv kraftfulla glasmålningarna uppdelade på fyra sektioner av Ralph Bergholtz i starkare rött och blått som tillkom 1956. 

I sydöst visar mittfönstret ”Nattvarden.”
I nordöst visar fönstret ”Det första hednadopet”.
I sydväst visar mittfönstret ”Den stridande kyrkan”.
I nordväst visar fönstret ”Missionen”.

I sydöst och nordöst omges mittfönstren av färgade glasfönster utan figurframställning. I sydväst och nordväst omges mittfönstren däremot av målade glasfönster utan figurframställning. 

De nuvarande målade fönstren bakom orgel och altare tillkom 1911 respektive 1925. Ritningsunderlaget för dessa togs fram av Theodor Wåhlin

Altaret

Altaruppsats av trä från 1882 ritad av Emil Langlet bestående av en stor arkitektonisk uppbyggnad med tre oljemålningar på duk som är målade av professor Mårten Eskil Winge.

Den arkitektoniska rampuppbyggnaden har många dekorativa element av knippepelare. Stjärnor, friser med mera är målat i benvitt med blå fält och detaljer i guld. Under mittavlan finns följande inskription: ”Han vardt förklarad för dem”.

Mittavlan föreställer ”Jesu förklaring” (Matt 17:1-8).
Till vänster om mittavlan hänger en mindre tavla föreställande Johannes Döparen med ett kors pekande uppåt.
Till höger om mittavlan ses aposteln Paulus som höjer den ena handen.

Österländskt inspirerade takkronor och glasfönstret i taket med elljus

De österländskt inspirerade takkronorna i mässing från 1915 av Theodor Wåhlin är betydelsefulla för rummet. Det återskapade glasfönstret i takmitten med skiftande elljus ger rummet ett positivt extra lyft mot himlen. Kyrkan lyses upp med jugendlampor från 1920-talet. 

Stora orgeln

Kyrkans första orgel byggdes 1883 av Anders Victor Lundahl, Malmö och hade 22 stämmor.

1911 byggde Åkerman & Lund, Sundbybergs köping en orgel med 26 stämmor.

Den nuvarande orgeln med 38 stämmor, 3 manualer samt pedal, byggdes 1967 av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund och orgeln har mekanisk traktur och elektrisk registratur. Orgeln har fria och fasta kombinationer. Dess fasad har ritats av Thornberg-Roos arkitekter. Den är försedd med ett ryggpositiv med spetsig avslutning och synliga pipor och den är inbyggd i ett orgelhus av trä målat i rosa. Huvudverket har en spetsig avslutning med synliga pipor. Nedanför detta sitter synliga pipor bakom glas. På ömse sidor om mittpartiet finns lägre sidodelar med rak avslutning och synliga pipor.

Kororgeln

Kororgel från 1967 av Bruno Christensen & Sönnere, Tinglev. Kororgeln flyttades hit 2001 från Katarina kyrka på Sallerupsvägen. Katarina kyrka finns inte längre. Den avsakraliserades och lades ner.

 

Kyrkklockor

Storklockan och Mellanklockan hänger bredvid varandra.

Lill­klockan, Giss1-klocka, av malm hänger ovanför Mellan­klockan. Den har mellan två bladbårder följande inskription upptill: ”Gjuten av Joh. A Beckman & Co Stockholm 1881”. Inom en dekorativ ram finns på ena sidan följande inskription: ”I dag till bättring kallar jag till graven kanske nästa dag.”

Mellanklockan, Fiss1-klocka, av malm har bladbård på slag­ringen samt dekorativa bårder upptill med följande inskription emellan: ”Gjuten i Stockholm till S:t Pauli kyrka af Joh. A Beckman & Co 1881”. Inom en dekorativ ram finns på ena sidan följande inskription: ”Att herrens folk till templet kalla och ropa här är rum för alla, och här att vara är oss godt därtill har jag min tunga fått.”

Storklockan, E1-klocka, av malm har en bladbandsbård och en girlandbård upptill. Mellan dessa bårder finns följande inskription: ”Gjuten i Stockholm till S:t Pauli kyrka af Joh. A Beckman & Co 1881”. På den ena sidan finns följande inskription: ”År 1881 / då prosten och kyrkoherden i Malmö S:t Petri / A Olin var / ordförande i stadsförsamlingarnas gemensamma kyrkoråd / T A Hägglund kyrkoherde uti Caroli har S:t Pauli kyrka / under ledning av arkitekten Emil V Langlet blifvit uppförd.” På den motsatta sidan finns inom en ram följande inskription: ”Kring stad och land, i när och fjärran förkunnar högt min tungas ljud. Folk träder upp och lofver Herran all krafts och nåds och visdoms Gud.”

Nere i kyrkan sitter en primklocka i brons gjuten 2001 av M & E Ohlssons klockgjuteri. Primklockan är monterad 2002. Klockan har två inskriptioner.
På framsidan: ”SOLI DEO GLORIA”. På baksidan: ”Malmö S:t Pauli 2002”.

Källor

S:t Pauli kyrka – Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, 2017 av Jais arkitekter och Lunds stift

Vård- och underhållsplan S:t Pauli kyrka 2020-2029 av Svenska kyrkan Malmö

Wikipedia

S:t Pauli kyrka

S:t Pauli kyrka ritades av arkitekt Erik Langlet och stod klar 1882 och invigdes 1883.

Öppettider

Församlingshuset vardagar, förutom onsdag, kl. 9–12 och kl. 13–15. Onsdagar kl. 13–15.

S:t Pauli kyrka är öppen måndagar kl. 11-17, tisdagar kl. 14-19, torsdagar kl. 11-19, fredagar kl. 12-17, lördagar kl 11-17, söndagar kl. 11-17. (avvikande öppettider kan förekomma) 

Antal platser

Under pandemin tillåts max 50 personer i kyrkan (inkl. personal). I vanliga fall har kyrkan 900 platser.

Altargångens längd 

Från vapenhuset till främre delen vid koret - cirka 19 meter. 

Antal bänkvaser/bänkljus

28 st vas- och ljushållare 

Barnhörna 
 
Tillgänglighet

Entrén har en plattformshiss. Handikapparkering finns på närliggande gator. Hörslinga. 

Wifi 

Anslut till "Svenska kyrkan Gäst". Starta din webbläsare. Logga in. Anslut med dina inloggningsuppgifter. Har du inte något konto väljer du "Skapa konto" och följer instruktionerna. OBS! Du måste verifiera din e-post inom 10 minuter första gången du ansluter.

Hitta hit

Kungsgatan 17, Malmö (länk till Google Maps)