illustration av fem blå gubbar på väg in i en kyrka med gult kors.
Foto: illustration Mårten Lindahl

Seminarium 3: Från förvaltning till församling – demokratin efter folkkyrkan?

Är folkkyrkans tid förbi och hur ser kyrkans demokratisyn ut idag? Dessa frågor står i fokus i det tredje seminariet av fyra i seminarieserien 100 år av demokrati. Seminariet hölls söndag 12 september 2021 kl. 14.30 i S:t Pauli kyrka. Här kan du se seminariet.

Seminarium 3: Från förvaltning till församling – demokratin efter folkkyrkan?  

Seminariet hölls söndag 12 september 2021 kl. 14.30 i S:t Pauli kyrka med publik. 

Är folkkyrkans tid förbi?

I det tredje seminariet diskuteras frågan om folkkyrkans tid är förbi. I Malmö är runt 30 % tillhöriga Svenska kyrkan och det är 30 år sedan folkbokföringen försvann från pastorsexpeditionerna. Det stora klivet ifrån folkkyrkotanken är redan taget. Ändå är det svårt att släppa greppet. Kanske behöver greppet tas på ett annorlunda sätt med ansvar och kunskap om mångfaldsamhällen och om individualismens fram- och baksidor?

Frågeställningar

  • Är folkkyrkotanken död? Behöver den i så fall få nytt liv igen? Hur?
  • Med färre tillhöriga – hur ser vi på det samhälleliga ansvaret nu?
  • Vad går förlorat när vi släppt det gamla förvaltningsansvaret, till exempel när Skatteverket tog över folkbokföringen 1991?
  • Bör kyrkan fortfarande vara territoriell? 
  • Är det viktigt att Svenska kyrkan Malmö har lokaler/närvaro över hela kommunen?
  • Vem är kyrkfolket 2021? Är det de trogna som samlas vid altaret eller är det alla som vistas och bor i församlingsgeografin? Om det finns skillnad – vad utgör grunden för den?
  • Gudstjänstgemenskaper växer på många håll, samtidigt träder många ur kyrkan. Vad är detta ett tecken på?
  • Hur ser kyrkans demokratisyn ut idag? Vissa höjer rösten för att etablera lokala kyrkostämmor, med närhet och samverkan inför beslut. Vad säger ni om det?
  • I religionsdialogen anses ofta Svenska kyrkan ha ett större ansvar med tanke på majoritetsrollen. Men kan Svenska kyrkan Malmö se sig som majoritetssamfund?
  • Hur kan missionsbefallningen tolkas olika beroende på vilken kyrkosyn vi har?
  • Hur kan kyrkorummen vara viktiga nu och in i framtiden?

Medverkande

  • biskop Johan Tyrberg
  • kyrkoherde Gunilla Hallonsten
  • docent Johanna Gustafsson Lundberg 
  • ungdomsledare Simon Ahrén

Samtalsledare: Albin Tanke. 

Musik: Per Myrstener med musiker framför världsmusik.

Kyrkans demokratisyn 2021

Tron sägs ibland vara privat och inte personlig. ”Jag talar om allt utom min ekonomi och min tro” uttrycker flera offentliga personer i media. Samtidigt talas det om religionens nya synlighet…

Under hösten är det kyrkoval i Svenska kyrkan. Hur ser kyrkans demokratisyn ut idag? Vissa höjer rösten för att etablera lokala kyrkostämmor, med närhet och samverkan inför beslut. Vem är kyrkfolket 2021? Är det de trogna som samlas vid altaret varje söndag eller är det alla som vistas och bor i församlingsgeografin? Om det ska göras en skillnad – vad utgör grunden för denna skillnad? 

Medlemmar träder ur men gudstjänstgemenskapen växer

I religionsdialogen anses ofta Svenska kyrkan ha ett större ansvar än andra kristna samfund med tanke på majoritetsrollen. Men kan Svenska kyrkan Malmö se sig som majoritetssamfund i Malmö idag? Ett levande gudstjänstliv firas och i takt med att medlemmar träder ur Svenska kyrkan växer gudstjänstgemenskaperna i Malmö. Vad är detta ett tecken på? Och finns det något vi förlorar när vi släpper det gamla förvaltningsansvaret? 

Vikten av att lyssna in vår omvärld

När Kristus lämnar lärjungarna vid himmelsfärden ger han oss ett uppdrag där vi blir bemyndigade – Att lita till oss själva och att lyssna. Ett uppdrag vi inte klarar utan hjälp. Hur leder den heliga Anden oss med ett uppdrag som är tillvänt världen och inte enbart kyrkan?