Vit 1800-talskyrka i strålande sol, omgiven av lummiga träd.
Foto: Gunnar Menander

Lockarps kyrkas historia

Lockarps kyrka har anor från 1200-talet, men byggdes om så radikalt på 1880-talet att man kan tala om en helt ny kyrka. Det är en liten, vitputsad, enskeppig kyrka med kor och torn, byggd i en stil med element från olika tider. Kyrkan används inte idag.

Lockarps kyrkas byggnadshistoria

På platsen där Lockarps kyrka ligger idag låg tidigare en medeltida stenkyrka från början av 1200-talet. Det finns väldigt lite kunskap om den medeltida kyrkan, men man vet att tornet och vapenhuset revs i slutet på 1700-talet och att ett nytt torn byggdes 1831 mitt på kyrkan.

Radikal ombyggnad på 1880-talet resulterade i en ny kyrka

Lockarps kyrka som den ser ut idag är ett resultat av en ombyggnad av den medeltida kyrkan 1886. Ombyggnaden var så omfattande att man kan tala om en helt ny kyrka. Det gamla tornet och tegelvalven med tillhörande bågar i långhus och kor revs. Kyrkans gamla takstol och blytak togs ned. Långhusets och korets murar höjdes genom påmurning och nya öppningar för bland annat fönster togs upp i murarna. Ritningarna till ombyggnaden utfördes av stadsarkitekten i Malmö, William Klein men förslaget omarbetades av Ernst Jacobsson på Överintendentämbetet.

En liten, vitputsad kyrka med många olika stilelement

Resultatet blev en liten, vitputsad, enskeppig kyrka med långhus och något lägre och smalare rakt avslutat kor i öster och ett torn i väster. Kyrkan är byggd i en blandstil med stilelement från olika tider. Fasaden är dekorerad med lisener, gesimser och rundbågsfriser under takfallet, det senare ett stildrag från nyromantiken. Gjutjärnsfönstren är rundbågiga. Klassiska element som kolonner i det för tiden nya materialet betong omger fönstren.

Stora fönster ger ljus och kontakt med det utanför

Invändigt är Lockarps kyrka liten. De stora låga fönstren med klarglas gör kyrkan mycket ljus och avsaknaden av innerbågar ger en nära kontakt mellan ute och inne.

Fokus riktas mot det upphöjda koret. Rummet täcks av ett tredelat trätak som är dekorerat med sparrar, konsoler och en rundbågsfris.

Två senare renoveringar har satt sin prägel på kyrkan

Lockarps kyrka har renoverats flera gånger sedan 1886. Särskilt två renoveringar präglar kyrkan interiört. 1924 renoverade Theodor Wåhlin kyrkan och murade tyvärr igen de tre östfönstren i koret igen. Kvadermålningen på väggarna togs bort och predikstolen ändrades. På 1970-talet gjordes en helt ny interiör färgsättning på innertaket, bänkar och dörrar.

Lockarps Kyrka Används inte längre 

Lockarps kyrka har inte använts aktivt på flera år. För några år sedan hyrdes Lockarps kyrka ut till koptisk-ortodoxa församlingen som saknade en gudstjänstlokal. För tillfället står kyrkan tom, men intresse att hyra kyrkan finns från andra kristna församlingar.

Predikstol och altaruppsats i snidad ek, enkel dopfunt i sandsten och en stor kristallkrona badar i solljus från fönstret.
Altaruppsatsen i ek från 1706 är tillverkad av Nils Wulf från Malmö. Foto: Dag Forssblad

Sevärdheter

Altare från 1700-talet

Altaret från 1700-talet är troligtvis gjort i mörk ek. På framsidan finns utskurna speglar med guldramar. Ursprungligen hade altaret en träskiva överst. I samband med att en påträffad medeltida altarsten placerades i altaruppsatsen 2002 - 2003 togs denna träskiva bort. Vid detta tillfälle förlängdes altaret med träfronter lika de befintliga.

Altaruppsats av träsnidare Nils Wulf från Malmö


Altaruppsatsen i ek från 1706 har ett skickligt utfört träsnideri i akantusbarock av Nils Wulf från Malmö. Han har gjort en nästan likadan altaruppsats i Västra Vemmerlövs kyrka. Wulf var ofta anlitad för snickeriarbete i skånska kyrkor runt 1700.

Mittavlan visar nattvardens instiftande

Mittavlan föreställer nattvardens instiftande och är troligtvis målad av Andreas von Köhlen 1711. Tavlan är omgiven av en påsatt snidad förgylld bladverksram. Vid sidorna finns pelarformer med snidade musslor, vindruvsrankor och korintiska kapitäl. Ovanför kapitälen sitter förgyllda änglahuvuden. Uppsatsen har flyglar med snidat blom- och bladverk. Överstycket är i form av en bruten trekant med en Kristusfigur i mitten samt två liggande änglar. Under tavlan syns inskriptionen: Anno 1711 Exornation est hoc. Altare Pastore Dno Johanne Lorichio Tut. N: M: et. M: T:.

Medeltida dopfunt av sandsten

Dopfunten i Lockarps kyrka är gjord av sandsten omkring 1200. Den har en cylindrisk cuppa som smalnar av mot nederdelen. Foten är fyrkantig och avfasad mot cuppan. Funten är helt odekorerad och saknar avtappningshål. Dopfunten var rödmålad vid 1919 års inventering. Färgen avlägsnades i samband med 1924 års restaurering.

Orgeln i Lockarps kyrka är tillverkad av Mårtenssons orgelfabrik

Orgeln i Lockarps kyrka tillverkades 1979 av A Mårtenssons orgelfabrik AB, Lund. Orgeln med sina sju stämmor är inbyggd i den gamla orgelfasaden, från 1855 års orgel, som återfick sina ursprungliga färger i samband med detta arbete. Orgelfasaden är uppdelad i tre delar. I mitten en rundbågsfris i vitt, rosa och guld. Över denna finns en trekantsgavel med lagerkrans och slingrande band i guld. Över trekantsgaveln sitter en mussla. Sidorna är utförda i samma stil men med voluter och blomdekor. Även sidorna har synliga orgelpipor. Spelbordet är utfört i mörkt trä med svartvita tangenter.

Snidad predikstol från 1500-talet

Predikstolen i ek från 1589 är vackert snidad med dekorativa reliefer. Den är troligen tillverkad vid Mogens Snedkers verkstad. Predikstolens nedre del tillkom 1924 och ritades av Theodor Wåhlin. Korgens fem sidor har utsirade bladarabesker, mittdelen inom rundbågsfält. Under korgen och upptill finns musslor. De bärande leden i korgens hörn består av fält med lejonhuvuden. Däröver finns blom- och bladdekor. Lisenerna övergår till räfflade pilastrar med joniska kapitäler. Över kapitälen sitter människohuvuden. I fälten mellan människohuvuden finns följande text: Verbum-Joh 15 sine men ull / Domeni – Spotestis facere / Manetin – Pastor Christ tho / Aeternum – och ?? I h ?? / Anno 1589. Överst på predikstolen finns en lutande pulpet i form av en uppslagen bok.

Två kyrkklockor i tornet

Storklockan, en B-klocka, är gjuten i Malmö 1771 av Andreas Wetterholtz. Klockan kom att bli ett av klockgjutarens sista arbeten då han dog samma år. Klockan är försedd med två inskriptioner. Den första lyder:

Gloria in excelsis. Församler mig mina Heliga, som förbundet mer akta än offer. PS 50v5. Skaffer med fruktan och bäfvan att I salige varden Phil. 2v12. Givfen af Andreas Wetterholtz kongl. Priv. Styck & kl. gjutare anno 1771 N. 338.

Den andra inskriptionen lyder:

Min röst af ljudand malm ditt bröst o Christen röre, att nalkas Herren Gud I kommen hit och Ordet höre. Här gifs hvad ej begrips, en lära och ett ord, som själens Himmel gör nu redan på vår jord. Vice Pastor Knut Johan Billberg. Kyrko Inspektor Ludvic Cronsioe.

Lillklockan är gjuten 1839 i Kristianstad

Lillklockan, en C-klocka, är gjuten i Kristianstad 1839 av C O Fredriksson. Den har dekor i form av två palmettbårder upptill samt en nedtill. Klockan är försedd med följande inskription:

Så länge Jesu namn på jorden ljuder, tig Klockans dån till öppna templet bjuder bedja, lofwa, höra Herrens ord och välsignas wid den nådebord. C. Sylwan, Profr. & Pastor. Lars Persson. Nils Månsson wärdar. Nygjuten i Christianstad af C. O. Fredrickson år 1839. Nr 6. Gloria in excelsior deo. Gud mitt hjärta är redo att jag skall sjunga och lofva. Ps. 57 vers 8.