Kirsebergskyrkans historia

Kirsebergskyrkans byggnadshistoria

Danskt körsbär har gett området sitt namn

Namnet ”Kirseberg” omnämns redan på 1500-talet och tros komma från danskans ”kirsebaer”, eftersom området vid tiden lär ha varit bevuxen med körsbärsträd. Från medeltiden och fram till 1800-talet var området jordbruksmark åt Malmö stad. Här fanns nästan ingen bebyggelse. På höjden norr om Kirseberg hade staden galgbacke och häxbål. Först vid 1800-talet slut började Kirseberg bebyggas då trångboddheten och misären i centrum drev många arbetarfamiljer till den snabbt framväxande småhusbebyggelsen i stadens olika ytterområden. 

En kyrka av folket, för folket

Kirsebergs kyrka byggdes 1927 som en av Sveriges första småkyrkor, i syfte att tjäna de ofta utsatta invånarna i arbetarstadsdelen Kirseberg.  Kyrkan byggdes med hjälp av donerade och insamlade medel från invånarna på Kirseberg och blev därför något av en folkets kyrka. Tomten som kyrkan byggdes på skänktes av konsulinnan Anna Cederholm och för ritningarna stod domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Kirsebergskyrkan är en av två kyrkor som Wåhlin ritade från grunden. Annars är han mest känd för att ha restaurerat äldre kyrkor. Kirsebergskyrkan invigdes på trettondagen 1928. 1949 blev kyrkan församlingskyrka för nybildade Kirsebergs församling. 

En lantkyrka anpassad till stadens behov 

Kirsebergskyrkan har formen och stilen av en romansk lantkyrka med torn, långhus och ett mindre kor. På utsidan är den vitkalkad med rött tegeltak. Men på insidan skiljer den sig åt från den klassiska romanska kyrkan. Istället för sekelskiftets stora, statiska kyrkorum har Kirsebergskyrkan ett mindre kyrkorum och en angränsande sal, Kronsalen, som kan kopplas ihop med långhuset vid behov. Stilen invändigt kombinerar nationalromantik och stram tjugotalsklassicism.

Idag har mycket förändrats från hur kyrkan ursprungligen såg ut invändigt. Bland annat har altaret ersatts, flyttats ned och ställts fritt framför koret, altarringen har rivits, flera bänkar bytts mot lösa stolar, ursprungsarmaturerna har tagits ned, vikdörrarna till kyrksalen gjorts om och orgelläktaren förstorats för att ge plats åt kör och musiker. 

Ett levande församlingshus i anslutning till kyrkan

Församlingsdelen lades kring en gemensam gård som avskildes av en mur med ett grindparti av smide, som ännu är bevarat. 1973 byggdes församlingshuset till i anslutning till kyrkan efter ritningar av arkitekten Erik Månsson, som ritat bl.a. Heliga korsets kapell (1965) på Fosie kyrkogård. 2018 anlades en vinterträdgård (uterum) utåt Sperlinggatan.

Sevärdheter

Se hur Kirsebergskyrkan ser ut inuti med Google View 360.

Enkelt altarbord i trä

 Det enkla altarbordet i trä är ritat av Stig Carlsson och invigdes 1983. Till altaret finns två flyttbara, sammetsklädda knäfall i trä. Kyrkans ursprungliga altare från 1928 var utfört i mörkt målat trä. Det var av en enkel konstruktion med enkelt korsmönster i mitten och det hade en profilerad sockel. Altaret var troligtvis ritat av Theodor Wåhlin. Runt altaret fanns en altarring i trä och ovanför altaret hängde en stor oljemålning i guldram.

Jobs hörna

Till vänster när du kommer in i kyrkan hänger konstverket Jobs hörna, en plats för enskild bön och samtal med Gud. Konstverket från början av 2000-talet är tillverkat av konstnären och prästen Ingemar Thalin. 

Skriv med blyerts på svart papper, fäst din bön på svart botten. Din egen långfredag. Men allt det mörka och tunga omges av Koronan, solens yttersta atmosfär som syns bäst vid total solförmörkelse. En symbol för ljuset och hoppet.

Du är omsluten och buren av Gud även om allt runtomkring dig känns svart och hopplöst.

Jobs bok hittar du i Gamla Testamentet.

Dopfunt och dopträd med koppling till himlen

Dopfunten i ek är från 1928. Den har en profilerad hög åttakantig fotplatta i vars mitt det står en kraftig åttakantig pelare. Runt pelaren står i anslutning till fotplattans kanter åtta korintiska kolonner. Överst finns en åttakantig cuppa med en nersänkning för dopskålen i mitten.

Från taket invid dopfunten hänger ett dopträd från 2002. Det symboliserar att dopet har en koppling till himlen. I trädet hänger körsbär, ett för varje barn som döpts under det gånga året. Varje år i februari bjuds föregående års döpta barn in till en körsbärsgudstjänst där de får hämta sitt körsbär från dopträdet. 

Rundfönstret symboliserar treenigheten

I korets södra vägg sitter ett runt målat blyinfattat glasfönster som ersatt den ursprungliga altartavlan. Glasfönstret kan sägas vara Kirsebergskyrkans signum. Det tillverkades 1980 av Freese & Sønner i Köpenhamn efter skisser utförda av konstnären Stig Carlsson. Motivet är ett gaffelkors i bruna orange toner framför tre runda ringar, en slags symbolisk bild av treenigheten. Korset är framställt med lyfta armar som ett segertecken eller livets träd och hela fönstret bildar en stor sol, nådens sol. Fönstret är ett starkt blickfång och leder betraktaren in i ett oändlighetsperspektiv. 

Glasmålningar i koret

På var sida i koret finns målade blyinfattade glasfönster. De tillverkades 1956-57 av N P Ringström efter skisser utförda av konstnären Gunnar Torhamn från Blekinge. Fönstret i den östra väggen visar Jesus dop i Jordan. Fönstret i den västra väggen visar Nattvarden.

Kirsebergskyrkans orglar

Läktarorgeln med sina 18 stämmor är byggd 1974 av Kϋnkels orgelverkstad i Lund. Orgelfasaden är sannolikt ritad av Thorsten-Leon Nilsson. Fasaden är indelad i huvudverket med integrerat spelbord, två sidopositiv och ett ryggpositiv infällt i orgelläktarens räcke.

Predikstol av Theodor Wåhlin

Predikstolen i ek är från 1928 och sannolikt ritad av Theodor Wåhlin. Den är tillverkad av Hulthéns snickerifabrik i Malmö. Korgen vilar på en kolonnformad fot. Korgen har fyra fält som delas av korintiska pilastrar. Korgen fortsätter åt öster med ytterligare två fält över trappan. Över fälten finns en inhuggen text och över denna en huggen bladverksdekor lutande pulpetskiva i form av en uppslagen bok. Baldakinen över predikstolen är utförd i snidad ek dekorerad med bland annat liljor och i mitten en duva.

Kyrkklockorna

Kirsebergskyrkan har två kyrkklockor: storklockan från 1927 och lillklockan från 1950. Båda är gjutna av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och har vars tre inskriptioner.

På storklockan, en A1-klocka, står det:

Soli deo gloria. Hör Gud ännu sin nåd dig bjuder, se templets portar öppna sig. Gjuten av M & Ohlssons klockgjuteri Ystad 1927.

 På lillklockan, en C2-klocka, står det:

För att tjäna Kirsebergs år 1947 nybildade församling göts denna kyrkoklocka år 1950. Anders Nygren var då biskop i Lunds stift och Hagb. Isberg var församlingens förste kyrkoherde; gjuten av M& E Ohlsson i Ystad samt alltid när klockorna ringa samlas vi må i Kristi tro herren vårt offer att bringa.