När Lycksele kyrka byggdes i slutet av 1700-talet hade nära 200 år gått sedan Lycksele blev kyrk- och marknadsplats.
År 1607 stod den allra första kyrkan klar. Det var vid en tid då statsmakterna strävade efter att skapa kyrkliga centra i lappmarkerna dit även handel och beskattning skulle styras. Kyrkan byggdes på Gammplatsudden, som då var en mötesplats för samer.
Carl von Linné passerade Lycksele år 1732. Han fann att kyrkan var ”...träffeligen miserabel, av trä, så att då det regnar blifver man helt våt...”. Fyra år senare stod en ny timrad, åttkantig kyrka klar. Dagens kyrka på Gammplatsen, Margaretakyrkan, påminner om denna Lyckseles andra kyrka.
I slutet av 1700-talet övergavs Gammplatsen – det hade blivit för trångt ute på udden och Umeälvens översvämningar var besvärande. I kyrkan var det ont om utrymme ”...av orsak att svenska folkhopen ökas och lappallmogen dessa tider allmännare tillstädes kommer...”, som det nedtecknas i visitationsprotokoll från 1778.
Efter fyra års kraftigt försenade byggnationer och till en kostnad av närmare
4 000 Riksdaler, stod en ny stor kyrka klar 1799, med plats för c:a 1000 personer.
Kyrkan byggdes på en torr tallhed, där tätorten också kom att etableras. Drygt trettio år senare besöker professor J. W. Zetterstedt kyrkplatsen, som då hade cirka 40 invånare. I hela socknen bodde omkring 1000 personer.
Lycksele kyrka blev den första träkyrkan i sitt slag i Övre Norrland. Ritningarna utfördes av Per Wilhelm Palmroth (cirka 1765–1825) som verkade vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Kyrkan byggdes av timmer och kläddes med en slät, stenimiterande panel. Den målades ljust röd, vilket flera
1800-talsresenärer noterade och reagerade inför – färgen ansågs inte harmonisera "med den allvarliga, värdiga stil som borde utmärka en kyrka", menade en av dem. Efter femtio år målades kyrkans fasad i en vit nyans. Långhuskyrkan fick strama former med ett torn, som kröntes med lanternin – ett litet torn med rundbågade fönster. Detta klassicerande stilideal, med inspiration från antiken, kom sedan att dominera kyrkobyggandet långt in på 1800-talet.
Historiska årtal
1607 Lyckseles första kyrka byggs på Gammplatsudden. Kyrka och församling inlemmas i Uppsalastiftet.
1736 Ny kyrka står klar; åttkantig, timrad.
1749 Församlingen får som gåva "Liten sångebok", tryckt 1619, Mässbok på lappska. Från biskopen i Strängnäs bibliotek. Det andra kända exemplaret finns i Berlins Stadsbibliotek.
1799 Nuvarande Lycksele kyrka invigs.
1851 Ingången på sydsidan flyttas till västra sidan, sakristian flyttas från norra till östra sidan. Fasaden, som ursprungligen var ljust röd, får ny panel som målas i en vit nyans. Ny altartavla, predikstol.
1887 Renovering med bland annat målningsarbeten.
1923 Entréer och läktare byggs om, sidoläktarna tas bort. Numer plats för c:a 650 personer. Elektricitet dras in. Målningsarbeten invändigt. Målningar i vapenhuset av Filip Månssons målarskola.
1933 Gravkapell byggs efter ritning av arkitekt Kjell Wretling.
1951 Takmålningar av Gunnar Torhamn som beskriver Bibelns berättesle från Påsk till Pingst.
1978 Renovering: Vapenhus i norr tillkommer för rullstolsburna besökare. Ny orgel – läktaren byggs om. Dopfunt tillverkad av Per Hartman. Ny oljemålning;”Den barmhärtige samariten” av Lyckselekonstnären Olle Blomberg.
1996 Gravkapellet och norra vapenhuset moderniseras.
1999 Kyrkbänkarna får sin ljusa gråblå färg.
2003 Kyrkan målas om utvändigt