Kristen rörelseträning lockar allt fler
- Det är populärt och det har spridit sig att församlingen erbjuder tikva. Att vi gör övningarna i kyrkorummet tillför mycket, det gör det speciellt. Det är en fantastisk känsla att vara i koret intill altaret och se upp på glasfönster och kyrktak, säger Erika Heil-Utbult.
Erika upptäckte tikva via en träningsresa 2018 via KRIK, Kristen idrottskontakt. Då fick hon tillfälle att praktisera tikva för första gången. Väl hemma ville hon gärna fortsätta med det, men fann ingen i närheten som sysslade med det.
Sagt och gjort. Erika bestämde sig för att bli instruktör, hon hittade och gick en utbildning i Gnesta. Sedan några år håller Erika tikvapass i församlingen som en del av sin tjänst.
-Det är roligt för det är mycket uppskattat av de som kommer.
Dynamisk stretch kombineras med avslappning och bibeltexter
Tikva innebär träning med dynamiska stretchövningar framtagna av en fysioterapeut. Passen omfattar 45 minuter med en stunds avslappning efter halva tiden. De stärkande rörelserna görs i sakta tempo. Man gör dem i egen takt utifrån det som passar en själv bäst. Till varje pass väljer Erika ut och läser tre bibelverser som ger kraft och inspiration.
Sprunget ur ett kristet sammanhang
-Till skillnad från yoga, som är förknippat med en annan religion för mig, är tikva sprunget ur ett kristet sammanhang. Träningsformen är utvecklad av en kvinna som heter Mimmi Edin och tog form efter att hon drabbats av en whiplashskada, berättar Erika.
-Mimmi ordinerades medicinsk yoga som rehabilitering efter olyckan men kände sig inte hemma med det. Som tillhörig i en frikyrka letade hon efter något motsvarande men med kristen grund. När hon inte fann vad hon sökte tog hon tillsammans med en fysioterapeut fram 30 rörelser.
Rörelserna, eller övningarna, kompletterades av uppmuntrande bibelverser och specialskriven musik av Fredrik Larsson. Det finns ett 60-tal bibelverser som valts ut som till exempel: ”Herre är min herde, mig skall intet fattas”, ”Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte vunnit över det” och ”Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft”.
Tikva har blivit väl mottaget i Hässleholms församling
- Tikva har landat fint här. Jag är jätteglad för den grupp som kommer en gång i veckan. Det är en åldersmässigt blandad grupp, från 20 till 80 år. Denna höst är vi först i Stoby kyrka i fem veckor. Efter en paus fortsätter vi i Hässleholms kyrka i ytterligare fem veckor, säger Erika.
Ger vila, lugn och kraft
Kropp, själ och ande hör ihop och är en helhet. Vi behöver ta hand om alla delarna. Det är viktigt att hålla igång kroppen, andningen och blodcirkulationen.
- När jag utbildade mig till instruktör var jag inne i en tuff period i mitt liv. Många tankar rörde sig i mig. Jag behövde landa i nuet och bara vara. Tikva var något nytt för mig. Det hjälpte mig att gå ner i varv. Det ger en vila, lugn och kraft, säger Erika.
Hjärnan, ordet och kyrkans värld hör ihop
Varför ska kyrkan även inkludera kroppen och var finns kopplingen till andlighet, kan man undra?
-Vi ska lovsjunga Gud på olika sätt. Hjärnan, ordet och kyrkans värld hör ihop. Kroppen är lite bortglömd. Vi har alla dessa möten med fika och kaffe, men vi behöver ta hand om hela oss, även kroppen. Träning kan vara en väg in i kyrkan.
Göra Jesus känd från noll till 100 år
Erika tycker det är angeläget att församlingar utvecklar och gör nytt och inte enbart ägnar sig åt ”traditionella” verksamheter.
-Vi får leva i världen och det är viktigt att utforska nya vägar för att nå nutidsmänniskan. Det finns många som söker, vill hitta sin tro och behoven ser olika ut. Vi församlingspedagoger jobbar väldigt brett, vår målgrupp är från noll till 100 år. Vårt uppdrag utgår ifrån att göra Jesus känd och då ska vi se över vad vi gör och vara öppna för vad som talar till olika åldrar.
-Gud är med oss i allt. Vi vill presentera och sprida kristen tro och vår tro genomsyrar, vad vi än gör. Därför är vi också kyrka genom sådant som EPA-bingo (bingo , LAN, tikvapass, padel, bowling och diskogolf för ungdomsgruppen. Det uppskattas av många, konstaterar Erika.
Text: Maria Lundström