Bidragen är en möjlighet att ge konkret hjälp
-De som skänker pengarna ser att bidragen är värdefulla och att de gör gott. Kyrkan har både kunskapen och ett stort förtroendekapital när det gäller att hantera fördelningen av gåvorna, inleder Carin, som är stiftsdiakon i Lunds stift, det vill säga Skåne och Blekinge.
För att bidragen verkligen ska komma behövande personer till del tar Lunds stift hjälp av församlingarna i stiftet. Sedan ett tiotal år är det ett naturligt inslag i församlingen att kunna ansöka om medel till behövande. Det är en möjlighet att ge konkret hjälp.
Pengarna kommer från två större, självständiga stiftelser
Lunds stift har fått förtroendet att vidareförmedla bidrag från två större, självständiga stiftelser till personer i stiftet som lever i ekonomisk utsatthet.
- Dessa stiftelser hänvisar till kyrkan när de får förfrågningar av diakonal karaktär. Det finns en kritik, det finns de som menar att kyrkan tar på sig stiftelsernas arbete i hanteringen av ansökningar, men vi ser det istället som win-win. Stiftelserna slipper hantera detta och kyrkan får ett verktyg för att hjälpa människor. Konfidenterna kan på så vis få ta del av en gåva utöver det övriga stöd som församlingarna ofta bistår med, understryker Stefan, ekonomichef i Lunds stift.
Uppemot 1 500 ansökningar årligen
Kyrkans anställda har rätt erfarenhet och kunskap för att administrera detta på ett professionellt sätt. För hjälpsökande kan det upplevas som lättare att vända sig till kyrkan än till socialkontoret.
Sedan 2014 har Lunds stift tagit sig an uppgiften med att förmedla bidrag från stiftelser. Det brukar bli 1 000–1 500 ansökningar per år som inkommer. Diakonen Carin och ekonomen Stefan får med jämna mellanrum samtal och förfrågningar som rör ansökningar till de fonder som finns.
- Vi har de här medlen och vi vill att de på bästa sätt ska komma till bästa nytta. Det är viktigt att poängtera att du inte behöver vara medlem i Svenska kyrkan för att kunna ta del av bidrag. Kyrkans diakonala uppdrag riktar sig till alla. Det är alltid till den lokala församlingen där du är skriven som du vänder dig till. Slutskattsedel ska visas upp, berättar Carin.
Det är diakonens, eller diakoniassistentens/kyrkoherdens ansvar, att kontrollera personens behov. Med det sagt är det inte bara diakoner utan även andra kategorier av anställda som kan uppmärksamma behov som finns. Vem som helst som är anställd i församling kan agera, såsom körledare, pedagog eller husmor.
-Alla medborgare har rättigheter enligt lag. Det som vi ger ersätter inte de statliga eller kommunala stöd som finns. Vi går inte in och tar socialtjänsten ansvar, betonar Carin.
Skiftande behov – från sängar till aktiviteter för barn
Vad kan det då röra sig om för behov? Ändamålen är väldigt blandade, berättar Carin och Stefan. Återkommande och vanliga önskemål är bidrag till glasögon, skor, kläder, mediciner, tandvård, möbler – framför allt sängar, cyklar till barn och aktiviteter för barn.
-Det är många som får en uppskattad utflykt till Tosselilla eller till exempel ett sommarkort hos Skånetrafiken.
Det sociala skyddsnätet i Sverige har varit finmaskigt. Nu är det grovmaskigt och det gör att alltfler faller igenom. Carin lyfter ett målande exempel:
-Tandhälsan har blivit en klassmarkör nu när en rotfyllning kan kosta närmre 10 000 kronor. Det borde inte vara beroende av välgörenhet, utan en mänsklig rättighet och del av ett värdigt liv att kunna laga sina tänder.
Från guldkant till livets nödtorft
Stefan konstaterar att en förändring ägt rum. Från att bidragen tidigare var en guldkant där en farmor kunde ge presenter till barnbarn handlar det nu i hög grad om bidrag till livets nödtorft och om att sätta mat på bordet. Kollegan Carin instämmer:
-”Guldkanten” är borta sedan länge. Det råder ett extremt tufft ekonomiskt läge idag. Många har det svårt. Man ömmar särskilt för barnen och deras familjer. Aktiviteter som kulturskola och idrottsutövning kostar mycket. Har man några barn kan det röra sig om avgifter på 5 000–6 000 kronor som ska betalas på ett bräde. Då tvingas familjer att avstå.
För många hushåll är det oerhört tufft att få vardagen att gå runt. Prisökningar och inflation sätter hård press. Mat, drivmedel, hyror och räntor. Allt har blivit dyrare och inkomsterna hänger inte med. Många som tidigare knappt fick inkomster och utgifter att gå ihop har idag trillat över gränsen.
Stort söktryck och fler sökande
-Vi får betydligt fler ansökningar än vad vi kan bevilja. Bara för att kriterierna är uppfyllda finns det tyvärr ingen garanti för att de som söker får en gåva. Beloppen som delas ut är också mindre idag när de ska räcka till fler, förklarar Stefan och intygar:
-Stiftelserna är medvetna om det svåra läget. De vet att pengarna som förmedlas gör nytta.
Sist men inte minst vill Stefan och Carin avsluta med att rikta ett stort tack till Carl Jönssons understödsstiftelse, Crafoordska stiftelsen och stiftelsen Sodalitium Majus Lundense för de pengar som de skänker till Lunds stifts diakonala arbete. Ett tack går även till medarbetarna i kyrkan som gör en mycket värdefull insats genom att ta emot konfidenter och behandla deras ansökningar.
Text: Maria Lundström