Foto: Anna-Karin Olsson

Möter utslagna svenskar i unikt diakoniprojekt

Nyhet Publicerad

I Köpenhamn lever många svenskar i hemlöshet och svår misär. Diakonen Carita Ibarra Kristensen arbetar med att söka upp dem. Projektet är ett unikt samverkansprojekt mellan kyrkan och dansk socialtjänst.

Under 2020 genomförs ett pionjärprojekt, där en diakon under ett år arbetar med hemlösa och socialt drabbade svenskar i Köpenhamn. Projektet är en unik samverkan mellan Svenska Gustafskyrkan (SKUT), Lunds stift och socialtjänsten i Köpenhamns kommun.

Bakgrunden är det stora diakonala behovet bland hemlösa svenskar i Köpenhamn, där församlingen inte kunde möta den sociala misären. Man har tidigare haft en diakon, men den tjänsten drogs in.

Carita Ibarra Kristensen, stiftsdiakon i Lund, är nu anställd i projektet och kommer att söka upp utslagna svenskar som finns i stan. Hon berättar:

– Redan på en och samma dag förra veckan mötte jag flera svenskar på den mötesplats jag besökte, ett ​ställe där hemlösa kan få byta kläder och få mat. Mitt jobb blir att bygga relation med dem och försöka motivera dem att åka tillbaka till Sverige under ordnade förhållanden, exempelvis få kontakt med socialtjänst eller en församling i Sverige som stöd. Om de själva vill förstås. Om de inte vill resa hem till Sverige blir mitt uppdrag att bygga relation och vara medvandrare under en period.

Att vara hemlös skapar en stor utsatthet och misären bland de utslagna svenskarna är stor. Ofta finns missbruk med i bilden och dessutom psykisk eller fysisk sjukdom. Kvinnorna som lever på gatan kan bli utnyttjade på olika sätt. Carita har arbetat med liknande områden i Malmö och är van att se den typen av misär.

– Det känns bra att få arbeta med detta. Att vara till nytta och bli tagen i anspråk som diakon. Vi har detta i våra vigningslöften - att stå på de utsattas sida. Jag får jobba utifrån dessa löften.

Carita betonar att hennes uppdrag ingår i kyrkans diakonala arbete. Hon är en del av arbetslaget i Gustafskyrkan och har kontakt med både ideella och personal. Pilotprojektet kommer att utvärderas löpande. Risken finns alltid att ett projekt inte får en fortsättning - men Carita hoppas att det får fortsätta, så länge behoven kvarstår.

– Jag har fått positiva reaktioner från både personal i Gustafskyrkan och personalen på de olika ställen som jag besöker. Samt även från konfidenter. De är otroligt glada att kyrkan är på plats på det här sättet.