Svenska kyrkans färdplan för klimatet strävar mot en kraftig minskning av organisationens egen klimatpåverkan för att på så sätt bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna. Målet är att uppnå klimatneutralitet för den egna verksamheten till år 2030, det vill säga att man inte lämnar något nettobidrag till den globala uppvärmningen.
- För att uppnå detta arbetar vi med delmål i etapper. Vi har precis satt upp vårt första delmål, det handlar bland annat om att minska utsläppen med 30 procent när vi reser. Vi är en församling med stor geografisk yta, så en ny resepolicy måste upprättas. Nästa delmål är en eldriven församlingsbil och kanske även cyklar. Detta ska vara klart till 2022, berättar Jennie Chapman.
Församlingen har tre kyrkor och även om dessa redan är försedda med bergvärme måste man se över styrning och reglering av inomhustemperaturen.
- Det är ju onödigt att värma upp kyrkorna när de inte används, då får man gå ner på en lägre temperatur men inte så låg så att inventarierna skadas. Det gäller även våra andra byggnader, till exempel församlingshemmet. Det handlar om att få bort energibovar och göra alla fastigheter så energismarta som möjligt, säger Johan Eriksson, kyrkogårds- och fastighetschef.
Eldrift och tallolja
Direktverkande el i fastigheter är något som församlingen håller på att fasa ut. Man ser även över maskinerna som används på kyrkogården. Efter hand kommer de att bytas ut mot eldrivna.
- Vi har förstås inte ekonomisk möjlighet att byta ut allt på en gång utan vi förnyar efter hand. Däremot så tittar vi på lösningar för bättre drivmedel för de maskiner vi har. Det finns ju till exempel mer miljövänlig, biologisk diesel med tallolja istället för ren olja, berättar Johan Eriksson.
Även i det lilla försöker Lyckå församling att hitta miljövinster; samordna inköp för färre resor och använda miljömärkta produkter till exempel inom lokalvården.
- Det är ett gediget men väldigt viktigt arbete där alla i arbetslaget är involverade. Det är tuffa krav, men vi måste ha övertygelsen att vi kommer att klara detta. Det är ju inget vi gör enbart för församlingen utan det är ju för hela världen. Jag tycker att vi närmar oss färdplanen på ett mjukare sätt genom att gradvis förändra beteende och teknik. Det är en process, säger Johan Eriksson.
OMVÄNDELSE KRÄVS - Värderingar måste förändras
Enligt färdplanen ska Svenska kyrkan också verka för en värderingsförändring. Man ska lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatkrisen bland annat genom att integrera klimatarbetet i kyrkans uppdrag.
- När Corona slog till tvingades vi att tänka om och snabbt förändra våra verksamheter. Vi har till exempel inte kunnat träffas på samma sätt som tidigare. Det är samma typ av förändringsarbete som måste till för att vi ska kunna nå klimatneutralitet till 2030. Om vi fortsätter på samma sätt som idag så kommer vi inte att nå det målet, menar Jennie Chapman.
- Rent konkret, teologiskt, så har jag och en församlingspedagog haft vandringar. Under dessa har vi lyft fram texter från Bibeln som berättar om hur Jesus tänkt annorlunda, där han har vänt på perspektivet på hur vi ser på varandra men även på naturen och skapelsen. Det här omvändelsetänket ska ju prägla hela vår verksamhet. Där måste vi som predikar och håller andakter lyfta fram miljötänket och främja ett annat sätt att leva på, fortsätter Jennie Chapman.
Ett annat exempel från Lyckå församling är barnverksamheten Äventyrarna som numera träffas, fikar och håller andakter utomhus.
- Corona banade vägen för förändring. Vi har tvingats förändra vårt beteende och tänka om. Så nu får vi smida medan järnet är varmt, menar Jennie Chapman.
Text och bilder: Charlotta Bäckström