I närheten av skånska Broby ligger den lilla byn Emmislöv. Den vackert belägna gården Västraby Blåkulla har anor från 1800-talet.
Daniel Emitslöf är bonde och även egenföretagare inom snickeri. 2015 tog han över sina föräldrars gård. Sedan länge hade han en dröm om att bedriva avelsuppfödning av rasen Dexter. Och det Daniel gör idag är ovanligt och ganska unikt.
I regenerativt lantbruk är gräsmarker, som har egenskapen att binda kol, i fokus. De negativa klimateffekter som jordbruk skapar minskas genom att den organiska massan i jorden återuppbyggs. Detta gör man genom att följa vissa principer, som att låta djur beta och trampa ner långt gräs samt att odla fleråriga växter med minimalt med jordbearbetning.
Vad går det ut på konkret?
- Många djur betar på en begränsad yta under kort tid. Var tredje dag flyttar jag på djuren som betar i högt gräs. En tredjedel av gräset ska trampas ner och det blir mat åt mikrolivet som omvandlar det till matjord och näring. Den andra tredjedelen äter korna upp och den sista tredjedelen står kvar och börjar växa igen. På det viset maximeras tillväxtperioden eftersom man lämnar längre grässtrån som kan fånga upp solljus och komma igång snabbare samt att mikrolivet bryter ned resterna och bildar näring.
Det talas på EU-nivå om lantbruket som kolsänka. Det kommer att sprida sig, menar Daniel.
- Även om mycket är i sin linda just nu så har intresset börjat öka. Lantbruk som bara odlar ettåriga grödor med mycket jordbearbetning behöver tänka om och plocka in mer perenner i sin växtföljd för att inte förlora allt för mycket matjord och mull, säger Daniel.
En kossa är som en kniv
- Man hänger ut korna onödigt mycket. En kossa är som en kniv, den kan orsaka hemskheter men också göra gott. Kossan kan vara klimatpositiv, men även klimatnegativ. Som man säger: ”It’s not the Cow, it’s the How”.
- Kor är skapta för att äta gräs men föds delvis upp på spannmål idag vilket skapar lite obalans. När spannmål odlas binds mycket mindre kol än när vall odlas, vilket gör att kossan blir mindre klimatpositiv om hon äter spannmål. Om man däremot föder upp kor utan spannmål har det en positiv inverkan på klimatet med tanke på att vall och bete binder in mer kol än vad kossan släpper ut. Det är min teori och övertygelse. Många experter räknar bara på utsläpp, inte på kolinlagring vilket man måste göra för att det ska bli en korrekt analys på om något belastar eller gynnar ekosystemet, konstaterar Daniel.
Maximera vitaliteten i ekosystemet
Man hänger ut korna onödigt mycket. En kossa är som en kniv, den kan orsaka hemskheter men också göra gott. Kossan kan vara klimatpositiv, men även klimatnegativ.
Daniel Emitslöf
Idéerna kommer från Allan Savory från Zimbabwe som tagit fram metoden ”holistic management”. Det är ett stort system och i det finns ett verktyg man kan arbeta utifrån för att maximera vitaliteten i ekosystemet för att bygga matjord och binda kol. Många tusentals hektar öken har framgångsrikt odlats upp med hjälp av djur och denna metod i Afrika.
Vi går ut i en av hagarna. Nyfikna kor möter upp och råmar. Daniels avelsbesättningar består av 60-talet dikor, renrasiga Dexter och Röd Angus.
- Dexter är en av de minsta koraserna vi har i Sverige och de är väldigt duktiga grovfoderomvandlare. De är även kända för ett väldigt fint kött. Detta fick jag bevisat i smakmötet Exceptionell råvara där framstående kockar satt i juryn och bedömde köttet. Röd Angus är den andra och lite vanligare rasen på gården. Här bedrivs en framgångsrik avel och det säljs många avelstjurar med höga index.
Efter en uppfriskande promenad på ägorna och en titt på djuren är det kaffedags. Kaffeapparaten puttrar muntert och husets katt spinner i kökssoffan.
Var det självklart för dig att ta över gården?
- Det här är gården som min farmor och farfar köpte när de gifte sig. Som liten fanns tankarna, men det var inte lika självklart på gymnasiet. Jag blev snickare. Men vid 23 års ålder låg det rätt i tiden för mig. Mamma och pappa hade uppnått det de ville, sålde mjölkbesättningen och satte punkt för den fasen.
- För sju år sedan kom jag till insikt att jag brann för detta. Den ras som intresserade mig först var Dexter och den har jag importerat från Danmark. Efter karantän på min farmors föräldragård, vilket är den gård som brukats av vår släkt i sju generationer, fick de A-status. Först då kan man leverera avelsdjur till de fina besättningarna och först då kunde jag utöka avelsverksamheten med ytterligare en ras, Röd Angus.
Hur har jordbrukets utveckling på gården sett ut?
- Från 1995 har vi gått från konventionell mjölkproduktion till KRAV-certifierad avelsproduktion med dikor. Hälften av djuren går ute året om. Det finns även lite spannmåls- och oljeväxtodling vilket kommer fasas ut med tiden. Allt spannmål säljs. Jag är sedan 2018 också solelsproducent och ett nytt stallbygge påbörjades som slutförs 2021.
Blåkulla, häxor och blåsippor
Varför heter då gården Blåkulla? Det har inget med häxor att göra. Backen som gården ligger på lyste när det begav sig blå av blåsippor berättar Daniel. Efternamnet Daniel bär är ett släktnamn. Förr hette byn nämligen Emitslöf men bytte stavning till Emmislöv. Efternamnet togs av en släkting som var trädgårdsingenjör och reste runt och anlade trädgårdar och orkidéodlingar världen över på sent 1800-tal.
Vad är det bästa med ditt jobb?
- Att jag har en rolig mix på det jag gör: Lantbruk på halvtid, snickerifirman på den andra halvan och ovanpå detta är jag återförsäljare av keramiska grillar och tillbehör.
Hur är det att arrendera av kyrkan?
- Det har alltid var bra och tryggt. Eftersom vi arrenderat i sju generationer har det funnits långsiktighet från båda håll. Tiden före 1995 rörde det sig om ett arrende med den lokala församlingen här. Sedan tog prästlönetillgångarna i Lunds stift över.
Din relation till kyrkan?
- Jag är medlem och tycker att kyrkans verksamhet känns bra att stötta. Det görs mycket gott arbete bland människor och vården av vårt kulturarv är viktig.
maria.c.lundstrom@svenskakyrkan.se
FAKTA
Gården Västraby Blåkulla med bland annat beteckningen Emmislöv 11:3 omfattar cirka 90 hektar öppen mark med fördelningen 30 hektar bete med särskilda värden, 50 hektar åker och 10 hektar betesmark.
Fastigheten är ett så kallat sidoarrende där ingen bostad ingår och brukas idag av Daniel Emitslöf. Daniel har en köttdjursbesättning, medan föräldrarna som han tog över från drev mjölkproduktion. Fastigheten har sedan ett par år ställts om till ekologisk produktion.
Gården är klimatcertifierad enligt EOV, Ecological Outcome Verified. Varje år görs en mindre kontroll av mikrolivet och var femte år görs en rejäl kontroll på mull, växter, diversitet och vattenfiltrering.