Foto: Maria Lundström

Kaftanen - ett plagg med anor som gör renässans

Har du koll på kaftaner? Om inte finns det säkra källor. Marcus Nylander är kaplan åt Lunds stifts biskop Johan Tyrberg. I den rollen är Marcus van vid bärandet av plagget och vet mer om bakgrunden. Han glädjer sig nu åt att en skicklig skräddare som flytt från krigets Syrien börjat att sy upp kaftaner.

Hur många kaftaner som behöver sys upp pendlar från år till år. I januari 2021 vigdes en präst, i juni blir det en större grupp på elva personer. Sedan 2020 har skräddaren Mazen Altakriti engagerats och är en av dem som syr upp kaftaner.

 Vad tycker du om det?

 - Jag menar att det är fantastiskt att ett klädesplagg med anor från 1600-talet gör att en flykting från Syrien har fått en sysselsättning hos oss idag. Det gör mig rörd. Det är mycket glädjande att Mazen kan fortsätta att sy här. Det är otroligt roligt att vi fått kontakt med honom.

- Det är en sympatisk och ödmjuk man med hög kompetens och skicklighet. Han har jobbat med högtidskläder i sitt hemland i många år. Mazen är väldigt lyhörd för våra behov och att det ska bli ett bra slutresultat. 

Kan du berätta mer om plagget?

 - Kaftanen är förmodligen det plagg som med ungefär samma utseende går längst tillbaka i Sverige. Det är sprunget ur en lång tradition och binder samman generationer, säger Marcus.

Det fanns redan under medeltiden, då i form av en svart, lång fotsid klädnad. Det ursprungliga namnet på svenska var kassiacka, på engelska cassock. Genom tiderna har utseendet förändrats. Under 1600-talet utvecklades kaftanen tydligt mot dagens utseende. På 1800-talets början fick det sin nuvarande utformning. Längden kan fortfarande variera, i Lunds stift ska kaftanerna inte vara fotsida.

 Nu anno 2021, varför ska man ha en kaftan?

Mazen Altakriti visar upp innerfodret på en kaftan som han håller på att sy klart. Foto: Maria Lundström

- Det är ett prästerligt plagg och en dräkt som bärs vid högtidliga tillfällen. Om det i sekulära sammanhang talas om klädkod högtidsdräkt, så kan man som präst bära kaftan, förklarar Marcus och fortsätter:

- Kläder spelar roll för hur vi känner oss och hjälper oss att hantera en situation. Bäraren påverkas om han/hon går klädd i jeans och tröja eller kavaj och byxor. Kaftanen signalerar och är ett uttryck för högtidlighet, för prästyrket och prästrollen. 

 - Till vardags bär vi prästskjorta, men vid särskilda tillfällen, såsom präst- och diakonvigningar, mottagningar och kyrkliga handlingar är det kaftanen som lämpar sig. Den så kallade elvan som används till kaftanen gjorde entré på 1600-talet. Den har inte bara burits av präster, utan även av jurister, vilket fortfarande är fallet i flera länder.

Pipkrage och frimärke 

I Danmark skiljer det sig åt, där är det alltjämt pipkrage eller kruskrage som används. I Sverige var rundkragen vanlig bland högkyrkliga på slutet av 1800-talet och har förekommit både under 1900-talet och idag. Den vita prästkragen har inte funnits så länge. Det så kallade frimärket, den svarta kragen med en vit fyrkant fram till under hakan, hör i Sverige 1900-talet till.

- Kaftanen är som sagt ett representativt plagg, påbjudet att använda. Förr i tiden stod det till och i med i lagen hur det skulle brukas. I vissa stift påbjuds kaftan vid prästmöten, men så gör vi inte här i vårt stift. I Lunds stift är det fram för allt vid prästvigningar och diakonvigningar som plagget påbjuds.

Hur är det idag, är kaftanen ett uppskattat plagg?

- Mer eller mindre såklart från person till person, efter tycke och smak. Men de senaste åren har plagget fått en renässans i vårt stift och används ganska mycket. Det finns skillnader församlingar emellan och det beror lite på vilken tradition man har, betonar Marcus.

- Jag skulle säga att man generellt sett är glad för sin kaftan. Det är kutym att blivande präster får en kaftan uppsydd till sin prästvigning. Kostnaden ligger på 15 000-25 000 kronor. Stiftet bidrar i nuläget med 17 000 kronor. Det är ett väldigt generöst bidrag. En förutsättning för att komma ifråga för bidraget är att plagget är uppsytt i enlighet med vårt fastställda dokument. Det finns en stor poäng i att vigas till tjänst i ett plagg som mer eller mindre har sett likadant ut sedan 1600-talet och som systrar och bröder i ämbete har vigts i.

 I din roll som kaplan, använder du plagget ofta och vad tycker du om det?

 - Jag har god nytta av min kaftan och tycker mycket om den, det är ett vackert plagg med ett sammanhang och en historia. Jag använder det vid präst- och diakonvigningar, kyrkoherdemottagningar och andra högtidliga tillfällen.

Det finns ju uttrycket svartrock som står för en konservativ hållning. Hur regerar människor på plagget?

- Jag hoppas att människor uppskattar det och att de värdesätter att man genom att klä upp sig visar sammanhangets betydelse. Det är inte ett plagg som ska markera avstånd och det får vi tillsammans hjälpas åt att visa när vi bär det. 

Maria Lundström

Här kan du läsa en artikel om skräddaren Mazen Altakriti som är en av dem som syr kaftaner i Lunds stift.  

 

Kommentera: