Foto: Karl-Magnus Melin

Fynden på kyrkvindar - orörda spår och grafitti från 1100-talet

Vad händer på kyrkvindarna? Vi ställer frågan till Karl-Magnus Melin, timmerman och doktorand, som deltagit i Lunds stifts inventering av medeltida kyrkvindar tillsammans med antikvarier och arkeologer.

Utgångspunkten är att inte bara kyrkvindar undersökts utan även andra delar av kyrkor - medeltida dörrar, fönsterramar i trä och klockstaplar. Syftet är bland annat att få ökad kunskap, som är användbart för framtida vård- och underhållsplaner, berättar Karl-Magnus:

 - Vi har prioriterat kyrkor som är på gång att renoveras och restaureras, så att viktiga inventarier inte riskerar att skadas eller försvinna i samband med byggarbeten. Vi har även medverkat till att mindre ingrepp har gjorts med minskade kostnader och bevarande av vårt kulturarv som följd.

Har ni stött på något anmärkningsvärt?

– Vi har hittat flera tidigare okända taklag från 1100-talet. I tornet i Norra Åsums kyrka hittade vi en återanvänd del som troligtvis varit en hörnstolpe i en träkyrka som fanns före den nuvarande kyrkan som ärkebiskop Absalon lät uppföra 1185. Det är ganska många kyrkor som vi har tagit prov på och skickat till Lunds universitet för dendrokronologisk datering. När kyrkorna är under renovering, så har vi passat på att ta prover på timmer som bytts ut, vi har även gjort 3D-modeller av exempelvis Tåstarps absidtaklag när yttertaket var av.

 Grafitti i kyrktorn

- När jag klättrade upp och undersökte takstolar i Färlövs kyrkas kor så hittade jag en runristning som ristats av en hantverkare när kyrkan byggdes på 1160-talet. Vi har även hittat mycket grafitti i kyrktornen, det var vanligt att karva in sitt namn eller bilder på skepp i klockstolen. Just närheten till den heliga klockan innebär att mycket av klottret kan ha haft en djupare innebörd där man kanske karvat in ett skepp som en förbön för släktingar till havs. Hur som helst så finns det grafitti från 1100-talet och framåt och hade det funnits kvar ännu äldre kyrkor hade vi säkert hittat klotter även där.

 Vad har varit utmanande?

– Det blir mycket klättrande i takstolarna och kravlande igenom trånga öppningar mellan de olika vindsutrymmen men det värsta är dock vindar som är isolerade med modern isolering som glas eller stenull. Sådan isolering är varken bra för människor eller hus.

 Vad överraskade mest?

– Vi har gjort så mycket, men i Norra Mellby hittade vi en latinsk inskription på en bjälke. ”FISSAS BIS” hade stämplats in och sedan hade bokstäverna målats med röd färg. Det betyder ”Delas två gånger” och bjälken var också kluven i två. Men det finns ingen annanstans som vi hittat just detta och inga kollegor runt om i Europa har heller hittat något liknande.

– Vindarna är väldigt speciella. Utrymmena har under största delen av sin existens varit befriade från människor. Därför kan man på vindar hitta föremål som legat orörda i hundratals år till och med huggspån från 1100-talet som ligger där de en gång ramlade. Man kommer därför väldigt nära de få människor som vistats på vindarna under kyrkornas existens.

Mänskliga historier och gyllene altare

 - Runristningen jag hittade i Färlöv hade med största sannolikhet inte setts av någon från att den ristades 1160 tills jag hittade den mer än 850 år senare. Sådana här mänskliga historier värdesätts ofta mycket mer av församlingarna än om jag bara skulle ge dem en datering eller teknisk information. 

 – En annan unik sak är Lyngsjö kyrka med ett gyllene altare i trä. Det finns bara ett till sådant i Sverige. Det konserverades på 1950-talet och nu ska jag ta det till Danmarks Nationalmuseum där det ska undersökas tvärvetenskapligt för att sedan konserveras. Därefter ska det tillbaka till kyrkan och församlingen ska dessutom få ny kunskap om sin klenod.

Även på det gyllene altaret har någon klottrat sitt efternamn Nihlen. Det är gjort för att inte upptäckas och det egenmäktiga förfarandet får anses som preskriberat eftersom jag kunde upptäcka på ett foto från 1897 att klottret fanns redan då, säger Karl-Magnus.

Församlingarna inte har behövt bekosta arbetet, det har Karl-Magnus och kollegerna genomfört inom ramen för projektet.

 - Hittills har vi bara fått väldigt positivt bemötande. Alla blir glada när de får veta mer om ”sin” kyrka.

Sofia Lindstrand

FAKTA Karl-Magnus Melin

I grunden utbildad arkeolog som arbetat i många år med timmermanskonst. Projektledare för stiftsprojektet Historisk timmermanskonst i Lunds stift och medverkar vid flera viktiga restaurerings- och konserveringsprojekt.

Doktorand vid Göteborgs universitet i ämnet ”Sakral timmermanskonst i Lunds stift på 1100-talet”.

Har tilldelats Svenska byggnadsvårdsföreningens byggnadsvårdspris 2019.

Just nu är han byggledare för rekonstruktionen av Södra Råda kyrka, som totalförstördes i en brand 2001.

 

Kommentera: