Dags att klimatanpassa jordbruket

Ett femtiotal arrendatorer hade hörsammat inbjudan från Egendomsförvaltningen i Lunds stift och Lunds domkyrkoråd. På Stiftsgården Åkersberg fick de lyssna till experter från SMHI, Jordbruksverket, LRF Syd och Hushållningssällskapet HIR Skåne som gav konkreta tips om vad man kan göra för att klimatanpassa sitt jordbruk för att klara av att odla i ett nytt klimat.

Både torrare och blötare i framtiden

Alexandra Birger Röör och Christian Rönnebring från SMHI inledde dagen med att prata om konsekvenserna av ett varmare klimat. Vår och sommar blir torrare och höst och vinter allt blötare. Längre torrperioder riskerar att ge större skadeangrepp på grödorna och värmestress hos både växter och djur. Konkurrensen mellan det som odlas och ogräset ökar. Samtidigt leder stora regnmängder andra delar av året till översvämmade åkrar. 

Men trots den dystra prognosen finns det hopp. Enligt SMHI kommer Sveriges klimat  även i framtiden att fungera bra för odling och djurhållning, särskilt jämfört med södra Europa. Men det gäller anpassa växtodlingen och djurhållningen i tid efter de nya förutsättningarna. Görs det kan svenska lantbrukare kanske till och med bli vinnare i framtiden när värmen gör det svårt att odla längre söderut.

Viktigt att se över förutsättningarna för det egna jordbruket

Vädret kan vi inte göra så mycket åt, men genom att se över förutsättningarna för det egna jordbruket kan mycket förbättras. Vad är det egna jordbruket mest känsligt för idag? Hur ser gårdens infrastruktur för vatten ut? Vilka är bevattningsbehoven och finns det möjlighet att samverka med andra i närområdet?

Dränering är a och o

Tilla Larsson från Jordbruksverket och Ida Grimlund från LRF Syd talade om vikten av att se över och att underhålla gårdens vattenanläggningar. En välfungerande dränering får rötterna att söka sig djupare ner. Det ger en bättre markstruktur och starkare grödor som klarar torka och skadeangrepp bättre. 

Men dränering och vattenanläggning är inga enkla saker. En åtgärd kan resultera i förbättringar på den egna gården men skapa översvämningar hos grannen. Det gäller att noggrant tänka igenom konsekvenserna en åtgärd kan få för odlingsmarken. Behöver man ta vatten från ett vattendrag eller om man vill anlägga en bevattningsdamm krävs särskilda tillstånd. 

Höstsådd och tåligare sorter kan hjälpa

Paul Letteus från Hushållningssällskapet HIR i Skåne pratade om klimatsmart och vädersäker odling. Det viktigaste är att vara medveten om vad det man odlar kräver för förutsättningar och låta det styra. Blir det en torr sommar är det bättre att låta bli att luckra jorden. Är det en väldigt regnig sommar kan det istället behöva luckras mer än vanligt så det kommer syre till rötterna. Ibland är det bättre att så på hösten än på våren. Och vissa odlingssorter tål torka respektive väta bättre än andra. Det kan också löna sig att sprida riskerna genom att odla på fält som ligger långt ifrån varandra. Då minskar risken att hela skörden förstörs vid till exempel ett skyfall. 

Märker redan av förändringarna

Tre av de som kom till inspirationsdagen var arrendatorerna Daniel och Emma Nylander från Glumslöv och Per-Olof Andersson från Lomma. De har alla arrenderat av Lunds stift i generationer.  

Paret Nylander odlar spannmål samt potatis och grönsaker till sin gårdsbutik. De har också en mindre fåruppfödning. 2023 var ett utmanande år för dem med torka i samband med vårsådden och mycket regn när skörden skulle in, vilket resulterade i sämre avkastning.

Per-Olof Andersson i sin tur odlar spannmål, sockerbetor, raps och potatis. Han har medvetet valt att odla varierat för att sprida riskerna. Växer rapsen dåligt kan sockerbetorna och potatisen kanske kompensera. Vinterns översvämningar har drabbat den åkermark han arrenderar av kyrkan. Per-Olof berättar att Egendomsförvaltningen nu funderar på att istället placera solceller på marken eftersom problemet med översvämningar inte kommer att minska i framtiden. Det handlar om att anpassa sig och laga efter läge. 

Redan igång med klimatanpassningen

Både paret Nylander och Per-Olof Andersson har redan börjat klimatanpassa sina verksamheter. Båda gårdarna har problem med bevattningen. Emma och Daniel har helt slutat att bevattna spannmålsodlingarna. Arealerna är för stora och det blir för dyrt eftersom vattnet måste pumpas upp. Per-Olof å andra sidan har djupborrat en brunn för att klara sin bevattning. Han har också börjat odla mellangrödor med djupa rötter. De luckrar jorden naturligt, gör att marken tar upp vatten bättre och ger bättre förutsättningar för det efterkommande spannmålet, rapsen, sockerbetorna och potatisen.  

Inspiration och bekräftelse

Alla tre arrendatorer är nöjda med inspirationsdagen.

- SMHI:s föredrag om framtidens förutsättningar för att driva jordbruk i Sverige tyckte jag var särskilt spännande, Det är många utmaningar, men samtidigt ger klimatförändringarna vissa fördelar för oss svenska odlare. Ett varmare klimat ger möjlighet till längre säsonger. 

- Det var också spännande att höra om hur man kan jobba med dränering och bevattningsanläggningar. Mycket gör jag redan idag, men skönt att få bekräftat att man tänker rätt, säger Per-Olof.

Rätt kunskap gör det lättare att agera

Egendomsförvaltningen i Lunds stift jobbar strategiskt med att öka kunskapen om klimatfrågan bland sina arrendatorer. Det är ett led i förvaltningens arbete med Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Med jämna mellanrum samlar man därför arrendatorerna för att lyfta goda exempel och aktuella frågor. 

­-I ­år kändes det naturligt att lägga fokus på vattenfrågorna. Under det gångna året har vi upplevt både brist och överflöd på vatten. Och vi ser hur det påverkar våra fastigheter och våra arrendatorer, säger Martha Henriksson Witt, biträdande chef på Egendomsförvaltningen. 

-Vi strävar ständigt efter att hitta sätt att ta långsiktigt ansvar för våra fastigheter. Oavsett om marken är upplåten till en arrendator eller om vi bedriver egen verksamhet där så är målet detsamma. Marken ska brukas på ett hållbart sätt så att den kan bidra till att försörja både nuvarande och kommande generationer.