På tavlorna i Malmös rådhus finns i stort sett bara ett enda kön representerat. I sessionssalen där sammanträdena hålls tronar man efter man förevigad på rejält tilltagna oljemålningar.
- Att jag är den första kvinnan på posten som borgmästare är roligt. Det möts med uppskattning, säger Carina när vi sätter oss ner på praktfulla stolar i en av husets alla magnifika salar.
Carina, som brinner för jämställdhet, berättar att hon har börjat plocka ner och byta ut vissa tavlor. Det ståtliga rådhuset från 1546 kan nog behöva ruskas om. Konsten på väggarna talar sitt språk och har ett signalvärde.
Vad gör en borgmästare?
Den första frågan till Carina är såklart vad en borgmästare gör. Arbetsuppgifterna består i att leda kommunfullmäktige och att representera Malmö. Dagen efter vi ses ska 300 internationella studenter tas emot. I stort sett varannan dag ska besökare välkomnas och få veta mer om Malmö. Det innebär många timmars tjänst, framför allt på kvällar och helger.
Vad bottnar ditt engagemang i?
- Jag är uppvuxen med en mamma som satt i rullstol. Hon var förlamad i kroppen på grund av polio. Som tonåring gick jag med i handikapprörelsen. 1970-talet var en brytningstid i synen på människor med funktionsnedsättningar - från välgörenhet för drabbade, till att de drabbade själva tog makten över sina frågor.
Det blev snabbt politiskt förklarar Carina. Hon förstod redan som mycket ung att det var via politiken som sociala förändringar och rättvisa kan uppnås och att det, så som Carina såg det, var det socialdemokratiska partiet som drev frågorna med störst kraft. Därför gick hon i tjugoårsåldern med i S-kvinnor, den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Vård och politik
Även yrkesmässigt satte moderns sjukdom sin prägel - Carina är utbildad arbetsterapeut och har en master i folkhälsovetenskap. Med undantag för de senaste elva åren, då politiken upptagit henne på heltid, är det arbete i vården och lärare på arbetsterapeututbildningen och folkhälsoprogrammet som varit hennes levebröd.
Din relation till kyrkan?
- Den har varit aktiv. I samband med konfirmationen blev jag söndagsskolefröken i min hemförsamling Sankt Johannes i Malmö. Jag var ordförande i kyrkans ungdom och jobbade även som vaktmästare i kyrkan. Det var en bra och utvecklande erfarenhet.
Strax efter tjugoårsåldern blev Carina tillfrågad, och tackade ja, till ett uppdrag i kyrkorådet i Kirsebergs församling, detta när Ingemar Thorin var kyrkoherde. Senare blev hon ordförande i kyrkorådet.
- Under den tiden fick jag flera politiska uppdrag. Många frågade mig: ”Varför slutar du inte som förtroendevald i församlingen?”. Mitt svar var: ”Därför att det ger mig så mycket.”
Revolutionerande process
- Det var väldigt lärorika år som innebar arbete med bland annat policyfrågor, budget, arbetsmiljö och personal. Prästen Ingemar Thorin och frun Birgitta Hellerstedt Thorin genomförde en ganska revolutionerande och spännande process i Kirseberg där nya unga människor gavs plats och fick ansvar.
Något du särskilt minns från din tid i kyrkan?
- Det var när Sveriges första kvinnliga biskop Christina Odenberg installerades. Min dotter gick med i processionen i Lunds domkyrka. Det var en stor upplevelse. Något som också varit roligt och positivt är att ha varit med och anställt kvinnliga präster. Nu är det en självklarhet men det var det inte alltid förr.
Under tiden i Kirsebergs församlings kyrkoråd gjorde Carina en omvärldsanalys av närmiljön - demografi, inkomstnivåer med mera. Det var ovanligt då.
- Tänket var att ”Vi är kyrka, vi brinner för det vi gör och det erbjuder vi till församlingsborna.” Jag försökte vända på det för att istället försöka identifiera: Vad har medborgarna som bor här för behov? Hur kan vi i församlingen matcha det?
- Som jag ser det har kyrkan en viktig roll i att vara en motkraft och erbjuda ett alternativ till övrigt kommersiellt brus och utbud, detta i form av kultur- och musikupplevelser och att finnas till som en öppen plats med stillhet och andrum. Det kyrkan har att ge och förmedla är unikt.
- Trösklarna är för det mesta låga och nästan allt är gratis. Det är verkligen fantastiskt! Kyrkan har stor kompetens när det gäller krisbearbetning och samtal. Vi behöver också ritualerna.
Olycka och öppet i kyrkan
Carina drar sig till minnes när en stor olycka hände. En familj som bodde i församlingen drabbades. Föräldrarna och alla barnen utom ett dog.
- Då höll kyrkan öppet en hel sommar. Det var starkt och gjorde gott mitt i det hemska som hänt.
Det är synd att det finns en gammal ryggsäck som tynger med bilder av förtryck och ofrihet menar Carina.
- Jag önskar att människor skulle ta till sig och se vad kyrkan är idag. Respekten för de religiösa övertygelserna och andligheten och arbetet över religionsgränserna behövs mer än någonsin. Det finns så mycket gemensamt religioner emellan.
Carina var med om brytningsfasen runt sekelskiftet där kyrka och stat gick skilda vägar.
Ge valuta för pengarna
- Det är bra att kyrkan blev sin egen. Det är positivt att man ska göra ett aktivt val. Man har tappat medlemmar på grund av det, men också vunnit medlemmar. Man måste inse att för många är detta att vara medlem i Svenska kyrkan en ekonomisk fråga. Det gäller att medlemmarna känner att de får ”valuta för pengarna” och att få människor att vilja bidra och stötta. Det finns många som väljer att betala kyrkoskatt för att de är solidariska med kyrkan, utan att de för den delen deltar aktivt i verksamheter.
- Ta kyrkobyggnaderna som ett exempel. De är mycket uppskattade. Folk vill att kyrkorna ska finnas i bygden, att kyrkobyggnader och kyrkorum underhålls och att de står öppna.
Inom vilka ytterligare områden ser du att kyrkan kan spela en roll?
- Alla människor har rätt till en grundtrygghet. Tidigare hade kyrkan en välgörenhetsroll. Samhället har tagit över, även om det finns hål i trygghetsnätet på sina ställen. Jag tycker inte man ska behöva tigga pengar hos kyrkan. Kyrkan ska inte behöva känna att de har den rollen. Vi har en socialtjänstlag. Diakonerna har inte en lagstiftning som begränsar utan de kan tala för de som inte har någon röst, stötta och bemyndiga människor på ett annat och värdefullt sätt, som komplement till samhällets insatser.
Hur ska kyrkan vara relevant i framtiden?
- Det är viktigt med synlighet och att kyrkan är delaktig i samhällslivet. Det är angeläget att kyrkan är en folkkyrka som är helt öppen där ingen frågar dig om du är medlem eller ej. Det ska finnas insyn. Kyrkan ska vara en demokratisk organisation med folkvalda förtroendevalda, den politiska kopplingen är en sorts varudeklaration, då vet du vad personen står för tycker Carina.
Vi pratar om musik och kultur där kyrkan spelar en stor roll.
- Kyrkan stödjer ju verkligen musiklivet och erbjuder kulturutövare en scen. Det skapas många möten på det viset. Utbudet är både imponerande brett och omfattande.
Kyrkan är med i sin tid
Under en vecka i mars sätts strålkastarljuset på barn, unga och film. Svenska kyrkan delar då ut ett pris på 100 000 kronor för bästa ungdomsfilm på den årliga barn- och ungdomsfilmfestivalen BUFF i Malmö.
Att Svenska kyrkan medverkar där är verkligen positivt tycker Carina.
- Kyrkan är med i sin tid. Film är betydelsefullt och stort bland unga.
Vad gör du när du är ledig?
- Påtar i trädgården, seglar eller läser.
Bibeln för dig?
- Jag har varit mycket på gudstjänster i mina dar. Många av bibelberättelserna är tidlösa. De går att koppla till det som händer idag och kan vara givande att reflektera kring.