- Jag ville göra en film om att hitta styrkan att vara sig själv, även om man känner sig annorlunda och folk vill placera dig i en speciell roll”, säger regissören Margherita Ferri.
Zen in the Ice Rift handlar om 16-åriga Maia som är enda tjejen i hockeylaget i en liten italiensk bergsby. Hon är mobbad både i laget och i skolan och hamnar lätt i bråk. Hon kallas lesbisk av sin omgivning, men när hon tittar sig i spegeln ser hon sig själv som en kille. Hon har gett sig själv namnet Zen.
- Jag är väldigt glad och ärad över att ha fått priset. För mig var det oväntat att få priset av kyrkan, säger Margherita Ferri när vi når henne på telefon från Italien.
Margherita är särskilt glad att få ett pris av just kyrkan, förklarar hon.
Varför känns priset extra viktigt?
- Här i Italien står kyrkan inte så nära frågor som handlar om sökande efter identitet. Jag är glad att juryn såg att min film handlar om universella värden, kampen om social rättvisa. Det fyller mitt hjärta med glädje att jag lyckats göra en film som talar till människor i alla grupper, på olika geografiska platser och med olika religiös bakgrund.
- Att jag får priset visar att vi delar samma vision om mångfald i samhället och världen. Att vi delar samma värderingar, säger Margherita Ferri.
Svenska kyrkans pris blir det första priset filmen får sedan den blev klar. Zen in the Ice Rift är Ferris första långfilm och är gjord med en minimal budget om 200 000 euro.
Hittade skådespelare på skolor
I sin motivering skriver juryn att filmen är en ”historia om kön utan att kön är i fokus som utmanar betraktaren på ett trovärdigt sätt tack vare en extraordinär skådespelarinsats.” Huvudrollsinnehavarna spelar övertygande, scenerna är ofta långa, känslosamma. Ändå är ingen av ungdomarna i filmen skådespelare. Hur hittade man dem?
- Vi castade i skolor. Först hade vi inledande workshops för att introducera ungdomarna till ämnen i filmen, såsom mobbning, diskriminering och sociala värderingar.
Det handlar om att hitta sin identitet och vara stolt, trots att andra inte ser värdet i det annorlunda.
Margherita Ferri.
Huvudrollsinnehavaren Eleonora Conti hade aldrig agerat förr. Hon ville egentligen göra praktik för att själv bli regissör. Tanken var alls inte att få en roll i filmen.
- Hon erbjöd sig att fixa kaffe vid inspelningen för att få lära sig hur det går till att göra film. Jag bad henne att provfilma och det visade sig att hon var bra på att uttrycka sig. Så det blev inte kaffehämtning utan skådespelande för henne.
Berg och glaciärer
Filmen spelades in i en liten by på toppen av Apenninerna. Naturen och den lilla italienska byn spelar en stor roll i filmen och Margherita är själv uppvuxen i området.
- Jag ville visa på hur vackert det är i ett område som ofta glöms bort. Det visas normalt inte i filmer.
Bilderna från Italien avbryts då och då av dramatiska sekvenser på glaciärer i Argentina och Alaska. De smälter, stora block rasar samman, isblock rivs sönder.
- Det handlar om två landskap. De italienska bergen där filmen utspelar sig och glaciären. Jag ville inte bara visa vackra bilder. Jag ville visa en kontrast mellan det vackra och kärva. Jag ville visa bilder av ett känslomässigt landskap, långt borta. Det blir en metafor av vad huvudrollsinnehavaren tänker och känner. Genom bilderna dyker vi in i vad hon känner. Ett sätt att visualisera ilska är genom att visa is som smälter.
Varför valde du att kalla filmen för Zen in the Ice Rift?
- Revor i isen blir en bra bild för att visualisera sökandet efter en identitet. Det blir en metafor för att alla kan trilla ner i sitt sökande efter sin existentiella identitet.
Filmens huvudteman är könsidentitet, sexuell identitet, upptäckandet av sig själv, diskriminering. Varför var det relevanta frågor för dig att lyfta?
- Jag ville berätta en story om ungdomstiden, då man börjar bygga sin identitet och ifrågasätter vem man är. Könsfrågan var först inte med i filmen utan var ett av de sista temana som lades till. Det handlar om att upptäcka att man är annorlunda och om att försöka hitta styrka att vara sig själv, även om andra vill placera dig i en speciell roll. Om att hitta sin identitet och vara stolt, trots att andra inte ser värdet i det annorlunda.
Träffade ungdomar under BUFF
Vid besöket på BUFF i Malmö passade Margherita Ferri på att prata med ungdomar efter att filmen visats. Det var första gången utanför Italien som hon fått den möjligheten.
- Man märkte att de var inne i storyn, för de satt tysta och fokuserade under filmen. Efteråt var de nyfikna och ställde frågor om filmen. Många gillar filmen här i Italien, jag märker att den talar till unga. Jag ville visa tonåringar genom ungas perspektiv, inte genom vuxnas ögon.
Margherita tillfrågas ofta om att presentera filmen i skolor. Hon minns särskilt ett möte i en skola i södra Italien. Efter filmen kom en tjej fram och ville ta en bild och prata om filmen.
- Hon sa att om något ändras kring hur vi ser på varandra här på skolan redan imorgon, så är det tack vare dig. Det är det bästa pris jag kan få! säger Margherita Ferri.
Vad har du på gång för projekt framåt?
- Jag gör ytterligare en långfilm, ”The Sunday man”. Den ska handla om fotboll, trots att det inte var min tanke från början. Jag har alltid sport i mina filmer (skratt). Det är en film som handlar om maskulinitet och att slåss mot tabun och hitta sin egen identitet inom fotbollen som är den största sporten i Italien.
Anna-Karin Olsson
anna-karin.olsson@svenskakyrkan.se