Då sol och måne möts firar vi Påsk
Kyrkans stora högtid placeras in i tiden just då solen och månen möts och dag och natt är lika långa. Efter påsken växer dagen och ljuset till. Jesu uppståndelse skrivs in i den kosmiska tiden. I vår del av världen är påsken förknippad med våren. Den begynnande grönskan. Vårblommorna. Solen som börjar värma. Krokus i Lundagård. Bänkarna vid domkyrkans södra sida fulla av människor som vänder sina ansikten mot ljuset. Livets seger – vi känner det i våra kroppar.
I fastan inbjuds vi att gå djupare in i bönen
Det är Kristi uppståndelse vi firar när det är påsk. 40 dagar före påsk börjar förberedelserna inför högtiden. På askonsdagen går vi in i fastan. I mässan tar den som vill emot korsets tecken i aska på sin panna. Tonen i gudstjänsterna blir allvarligare. Den liturgiska färgen är violett och grå. Fastan föregår den stora festen. Vi inbjuds att gå djupare in i bönen. Ibland vill man kanske avstå från något under denna tid för att skapa koncentration och för att kunna dela med sig till andra. Act Svenska kyrkan har en särskild fasteaktion där vi får chans att ge till människor i andra delar av världen som behöver stöd.
Passionstiden
De två sista veckorna före påsk kallas passionstiden. I domkyrkan markerar vi detta genom att altarskåpets guld dämpas av en violett fasteduk som hängs framför skåpet. Torsdagen i den första passionsveckan är en tyst dag. Då använder vi endast rösten i gudstjänsterna. Rummet finns där som en oas av tystnad att besöka och bruka.
Stilla veckan
Stilla veckan är namnet på söndagen före påskdagen. Vi följer med Jesus när han rider in i Jerusalem. Går mot döden och den öppna graven. Vi bär sälgkvistar i händerna, Nordens palmer, och hälsar vår vän. Högmässan den dagen inleds med en vandring runt Domkyrkan och Domkyrkoplatsen. Den liturgiska färgen är röd. Den utgivande kärlekens färg. Några av sälgkvistarna sparas. De bränns och det är den askan som används vid korstecknandet nästa års askonsdag.
Stilla veckan är en dramatisk vecka
Stilla veckan är trots sitt namn en dramatisk vecka. Dess kulmen är Jesu död och uppståndelse. Skärtorsdag till påskdag brukar kallas de tre heliga dagarna. På Skärtorsdagens kväll firas en mässa då vi får vara med Jesus och lärjungarna i den övre salen när han instiftar nattvarden. Den liturgiska färgen är vit som vid fest och högtid. Samtidigt finns allvaret där. Jesus går till Getsemane och ber i ångest. Det är där han grips och processen börjar som leder till korset. Han kläs av. I gudstjänsten i domkyrkan gestaltar vi detta genom att vi mot mässans slut släcker alla ljus, bär bort silver, textilier och blommor. Kyrkan vilar i mörker och tystnad. Vi får stanna där en stund. Kyrkan blir vårt Getsemane.
Kryptan gestaltar Kristi grav
Långfredagen är Kristi dödsdag. Alla levande ljus är släckta denna dag. På altaret finns fem röda rosor. Lika många som Jesu sår. Det är våra sår han bär. Våra plågor tar han med sig upp på korset. Hans kärlek är stark som döden, ja starkare. Dagen har en ekumenisk prägel och kyrkor och samfund samlas. En dag att hålla samman. En långfredagsvandring går genom vår stad och stannar till vid några av stadens kyrkor och platser för bön. Vandringens sista station är i domkyrkan 15.00 där vi i år firar vi gudstjänsten tillsammans med S:t Thomas katolska församling. Passionshistorien sjungs och vi förenas i korsets tillbedjan.
Kryptan blir dessa dagar en gestaltning av Kristi grav. På Långfredagen 17.00 hålls gravläggningsgudstjänsten där. Inte ens de döda är övergivna. Kristi kärlek når också till dem när han läggs till vila i sin grav. Efter gudstjänsten låser vi kryptan, liksom stenen förseglade graven. Hela påskaftonen är kryptan stängd som en påminnelse om hur Kristus är i dödsriket. Påskaftonen är en dag av vila och väntan. Inga gudstjänster, inga konserter.
Vi sörjer vår vän
I påsknatten återvänder vi igen till kryptan. Påsknattens mässa inleds i mörker i den övre kyrkan. Därifrån går vi, liksom kvinnorna i de bibliska berättelserna, med rökelse till graven för att sörja vår vän. Men nu är graven förvandlad. I kryptan brinner ljusen. Här läses påskevangeliet om den tomma graven. Vi tänder dopljuset som vi bär med upp i koret. Ur brunnen hämtar vi vatten för dop och dopförnyelse. Hela påsktiden är dopfunten placerad mitt i mittskeppet. Den påminner om dopets gåva och inbjuder den som ännu inte är döpt att ta emot dopet. Den övre kyrkan strålar av ljus när vi kommer upp ur kryptan. Orgeln som varit tyst sedan Skärtorsdagens kväll ljuder igen. Vi sjunger, Var ljus över griften, han lever o fröjd.
Påsklilja och dans
Påskdagens högmässa är en festlig och högtidlig gudstjänst med mycket sång och musik, kör och brass. Vi använder nattvardskärlen i silver igen. Altarskåpet strålar i sin glans och påskliljorna smyckar rummet. Du får en påsklilja med från mässan som du kan bära i handen om du vill vara med i dansen i labyrinten efter mässan.
Glädjens tid är längst
Fastan är fyrtio dagar. Den glädjerika påsktiden femtio. Glädjens tid är den längsta.
Att fira påsk är att fira livets seger över döden. Att följa vår vän genom död till liv och meditera över hur han följer oss. Det är en motståndshandling mot mörker och destruktivitet. En handling av hopp.
/Lena Sjöstrand