Västra Hoby kyrka och by - historik
Västra Hoby har också en plats i historien om kampen om Skåne. I november 1676 befann sig en svensk här under ledning av konung Carl XI på marsch mot Malmö. För att nå dit tvingades hären att ta sig över Löddeå (Kävlingeån). Höstregnet hade gjort ån bred, och på andra sidan stod redan den danska krigsmakten redo att slå svenskarna tillbaka. Svenskarna misslyckades att ta sig över ån, men samma kväll beordrade Carl XI sitt artilleri att beskjuta Västra Hoby kyrkby. Beskjutningen ledde till att byn sattes i brand med stora skador som följd.
Månaden efter, den 4 december, möttes de svenska och danska trupperna igen - i Slaget vid Lund som är det blodigaste slaget någonsin på nordisk mark.
Västra Hoby kyrka
Västra Hoby kyrka är placerad på en liten höjd längs landsvägen som går genom byn,
en placering som den haft sedan den gamla kyrkan byggdes under tidig medeltid.
Den första kyrkan i Västra Hoby uppfördes i, en för medeltiden tidstypisk, romansk byggnadsstil under 1100-talet. I slutet av 1800-talet hade församlingen växt ur sin medeltida kyrka och beslöt sig därför för att låta bygga en ny. Ritningarna upprättades av byggmästare N. Thulin i Malmö. Man behöll det medeltida västtornet, i övrigt revs den gamla kyrkan till grunden. Det dyrbara blyet som legat på taken togs emellertid till vara, och en del annat byggnadsmaterial återanvändes vid kyrkbygget.
Den nya kyrkan byggdes bredare och fick ett tresidigt avslutat kor. Den nya kyrkan togs i bruk någon gång under senare hälften av 1887.
Utvalda årtal
1903 skadades torntakets norra sida i en storm. Man valde då att ersätta blytaket med galvaniserad järnplåt.
En omfattande renovering genomfördes år 1974 och utfördes efter att kyrkan varit rivningshotad.
1980 återfick kyrkan sitt medeltida altarskåp, vilket sedan 1897 varit deponerat hos Kulturen i Lund (se text under inventarier).
2003 flyttades orgelverket från Odarslövs kyrka till Västra Hoby.
Tornet är kyrkans äldsta del och är till stora delar bevarat sedan medeltiden.
2014 togs fyra bänkrader bort under orgelläktaren för att göra plats för kyrkkaffe, vilket saknats sedan församlingshemmet avyttrades på 1990-talet.
Västra Hoby by
Bebyggelsen i Västra Hoby består idag av gårdar och gatehus som samlats utmed bygatan. En bäck slingrar sig genom byn vilken mynnar ut i Kävlingeån. Merparten byggnader uppfördes under 1800-talet och utgörs av längor i korsvirke och tegel.
Skolhuset i rött tegel, vilket tidigare fungerade som församlingshem, ligger strax norr om kyrkan. Väster om kyrkan ligger den gamla smedjan.
Visste du att: Vid kyrkans renovering 1974 genomomfördes även en murverksundersökning där man bland annat upptäckte en igenmurad liten dörr på andra våningen i tornets norra sida. Dörren visar att det tidigare funnits en utvändig torntrappa, och att uppgången till tornets övre våningar tidigare troligtvis skett utifrån.
Visste du att: I fönsternischen i vapenhuset ligger en bemålad stentavla dekorerad med ett malteserkors, vilken tros ha suttit över ingången i den medeltida kyrkan. På golvet
står en sten med en mindre nedsänkning i mitten. Stenen kan vara en relikgömma
från det tidigare altaret.
Visste du att: Tornet har tre våningar samt klockvåning. I mitten på den tredje våning står klocktrampmaskinen som användes fram till det att man fick elektrifierad klockringning 1967. Klockbocken återfinns på klockvåningen högst upp och är i huvudsak tillverkad i ek. I klockvåningen finns flera dragbjälkar i ek, vilka sannolikt är medeltida.
Inredning och inventarier
Altartavlan
Altartavlan är från när den nuvarande kyrkan invigdes 1886, och är målad av Hjalmar Berggren. Det är en kopia efter danske konstnären Carl Blocks tavla ”Kristus med gosse”.
Kyrkans orgel
Den nuvarande läktarorgeln byggdes 1904 i Göteborg av Eskil Lundén, och fanns tidigare i Odarslövs kyrka, som avlystes 2002. Orgeln förvarades en kort tid hos Mårtenssons orgelfabrik i Lund, innan den 2004 installerades i Västra Hoby kyrka. Orgeln passade precis in i kyrkans gamla orgelfasad, men man fick bygga ut orgelläktaren något för att den nya orgeln skulle få plats.
Dopfunten
Den medeltida dopfunten är utförd i sandsten och har tillskrivits den så kallade Barsebäcksgruppen. Cuppan är rund och har en repstav upptill och en vulst nertill, båda är rödmålade. Foten har formen av en kraftig cylinder, vilket enligt konsthistorikern Lars Tynell är signifikant för Barsebäcksgruppens funtar.
Kyrkklockorna
Den stora kyrkklockan i malm tillverkades i Malmö 1740 av klockgjutaren Andreas Wetterholtz. Dekoren består av en kedjefris och två palmettfriser samt inskription flankerad av två änglaansikten.
Den lilla kyrkklockan i malm tillverkades 1805 och är dekorerad med en kedjefris, två palmettfriser och textband.
Altarskåpet
Altarskåpet är utfört i ek och placerat under orgelläktaren på den norra sidan av väggen, mot vapenhuset. Uppsatsen är formad som en triptyk, det vill säga att den är tredelad med mittparti, så kallat korpus, och flyglar. I korpus finns en stor Golgataskildring som omges av sex mindre scener. Den vänstra flygeln visar scener ur Jesus barndom och den högra ur Passionshistorien, vilken avslutas med uppståndelsen och Kristus i dödsriket.
Dateringen av altarskåpet är omtvistad. Konsthistorikern Lena Liepe menar att skåpet tillverkades i Skåne under senmedeltid, troligen under 1400-talets mitt. Med
anledning av bristen på lokal produktion av altarskåp i Skåne under 1400-talet samt ”scenernas summariska detaljgestaltning” och ”skåpets rustika konstruktion”, menar konsthistorikern Lennart Karlsson att det istället sannolikt rör sig om en kopia av ett senmedeltida altarskåp. Vad man med säkerhet vet är att altarskåpet renoverades och målades 1752 av dåvarande kyrkoherde Olaus Penell. Skåpet förvarades under en tid på Kulturhistoriska museet i Lund, innan det 1980 åter fick sin plats i kyrkan.
Kyrkogården
Kyrkogårdens äldre strukturer med stenmurar, grusade gångar, grindar och grindstolpar, trädkrans samt kvartersindelningar av buxbom och häckar är viktiga delar i
kyrkogårdens karaktär.
Västra Hoby kyrkogård utgörs av en äldre del kring kyrkan och en nyare del nordöst
om den gamla kyrkogården. Den äldre kyrkogården ligger knappt en meter högre
än landsvägen som avgränsar kyrkogården åt söder. De gamla kyrkogårdsmurarna
fungerar idag som stödmurar i söder, väster och norr. Huvudingången återfinns på
kyrkogårdens västra sida och är försedd med svartmålade grindar i smidesjärn och
pelarformade stolpar i gjutjärn. Ursprungligen användes den södra och östra delen av
kyrkogården som begravningsplats.
Åt norr mot det gamla skolhuset som tidigare användes som församlingshem avgränsas
den äldre kyrkogården av en klippt hagtornshäck. I öster ligger ett korsvirkeshus vars
fastighetsgräns markeras mot kyrkogården med ett gunnebostaket och en trädrad. Den
nya kyrkogården anlades 1886 i samband med att den gamla kyrkan byggdes om. Vårdarna från den äldre kyrkogården flyttades då över till den nyanlagda kyrkogården. Den
äldre kyrkogården består idag till största del av gräsmattor samt grusade gångar från
grindarna till kyrkans huvudentré i väster.
Den nya kyrkogården är planlagd efter ett strikt rutnätsmönster med grusade gångar
och gravkvarter, med gravarna placerade i öst–västlig riktning. Kyrkogården har tydliga drag av äldre lantkyrkogård med gårdsgravar knutna till byns gårdar.
Gränserna för den äldsta kyrkogården kan utan svårighet fastställas. Söder och väster om kyrkan finns murarna av gråsten kvar, numera som stödmurar vid angränsande vägar. Ursprungligen har dessa murar sannolikt varit betydligt högre än de är idag. Norrut gränsar kyrkogården till skoltomten. Av tradition användes området norr om kyrkan från medeltiden till början av 1800-talet för olika gemensamma ändamål. När marken söder och öster om kyrkan inte räckte till längre utvidgades kyrkogården norr om kyrkan. Troligen var det till en början de fattiga i församlingen som fick gravplats där. År 1886 upphörde begravningarna på den gamla kyrkogården i samband med att kyrkan byggdes om och en nya kyrkogård anlades nordost om denna. De vårdade gravplatserna med sina gravstenar flyttades över till den nya platsen. Den gamla ordningen med gravplatser knutna till de olika gårdarna bibehölls och därigenom också uppdelningen med större släktgravplatser för sig och typiska allmängravar för sig som finns än i dag. Den lilla kyrkogården är på många sätt intressant både genom den lösning men tillgrep vid anläggandet och provkartan på gravvårdar under de senaste 150 åren inom samma gravplatser.
Till sist: En sommarkväll 1673
Till sist en händelse som skall ha inträffat här sommaren 1673, och som återberättats av en då ung studerade som 3:e söndagen efter Trefaldighet gjorde sin första predikan. Han hette Jesper Svedberg, och blev med tiden biskop i Skara stift.
På kvällen efter gudstjänsten hör byborna plötsligt ”i kyrkian myken musik, spel och tydliga röster, springande gudliga psalmer, ther dock inga orglor, intet instrument och intet spel war, ei heller någon menniska inne.”
Denna märkliga händelse påverkade Svedberg starkt. Han kände änglars närvaro och firade sedan årligen 3:e söndagen efter Trefaldighet som en stor bemärkelsedag.
Jesper Svedberg gav 1724 ut en bok till åminnelse av dels den dag då han för första gången predikade, och dels de märkliga händelser som inträffade den junisöndagen 1673 i Västra Hoby kyrka. Boken hette ”Festum magnum, Stora Syndares Store Högtid. Firad och beskriven av Biskopen i Skara”. Hans innerliga gudstro, i vilken han inte var främmande för uppenbarelser och andesyner, kom att starkt påverka hans son, Emanuel Swedenborg.