Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan i Lund Besöksadress: Kiliansgatan 7, 22350 LUND Postadress: Box 1096, 22104 LUND Telefon: +46(46)718700 E-post till Svenska kyrkan i Lund

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Norra kyrkogården

De överfulla och dåligt skötta kyrkogårdarna i städerna var sedan länge ett stort sanitärt problem i Sverige när en kunglig förordning genom en skrivelse till biskoparna år 1805 bestämde att nya begravningsplatser skulle anläggas utanför själva tätorten. För Lunds del var ärendet aktuellt. Vid val av område enades man om Möllevången, som delvis var allmänning med bland annat gemensam lertäkt.

Den kände arkitekten Fredrik Magnus Piper gjorde år 1809 ett första förslag till en ny begravningsplats på den del av området som gränsade till Getingevägen. Nästa arkitekt som anlitades var professorn Fredrik Blom. Hans förslag från 1814 genomfördes till viss del och anläggningen blev så småningom i stort sett klar och kunde invigas 1816. Norra kyrkogården är därmed en av de första i sitt slag i landet som tillkommit utanför tätbebyggelsen.

Begravning inom tätorten förbjöds i samband med ianspråktagandet av Norra kyrkogården. Den behövde därför snart utvidgas, vilket skedde västerut år 1841. Utvidgningar har därefter skett i jämn takt fram till våra dagar.

I huvudsak har karaktären på de olika utbyggnadsetapperna bevarats och därmed avspeglas i stort mer än 150 år av kyrkogårdsarkitekturens utveckling i vårt land. Norra kyrkogården är därmed även av det skälet synnerligen intressant och ofta mål för studiebesök.

Skötseln av kyrkogården och dess omgivning var enligt tillgängliga källor föremål för ständiga klagomål de första 50 åren. Sedan lergravarna söder om kyrkogården blev igenfyllda och planterade och en ordentlig tillfartsväg anlades genom kyrkans försorg under andra hälften av 1800-talet ansågs standarden godtagbar.

Numera är Norra kyrkogården uppskattad av alla besökare. Den är en lunga i staden och med sina drygt 25 ha den största samlade grönytan nära centrum. Genom gravvårdarnas inskriptioner påminns vandraren om gångna tiders lundabor. Besökare kan stanna till inför namn och personligheter som också är kända långt utanför Lund, t ex Henrik Schartau, Lauritz Weibull, Gösta Adrian Nilsson (GAN), Axel Wallengren (Falstaff Fakir), Sten Broman för att nämna några. Man påminns också om krig och lidande vid gravar för offer från koncentrationslägren och flyktingar från grannländerna. 

Norra kyrkogården saknade länge byggnad där begravningsgudstjänst kunde hållas. Man kan förstå att lundaborna under nästa hela 1800-talet ansåg att avståndet till kyrkogården var allt för långt då Domkyrkan eller Klosterkyrkan var de enda byggnader som fanns att tillgå för begravningsgudstjänst. Mot slutet av 1800-talet byggdes Allhelgonakyrkan och 1895-96 uppfördes gravkapellet vid Norra kyrkogården efter ritningar av lundaarkitekten Henrik Sjöström, en elev till Helgo Zettervall. Gravkapellet, som användes fram till 1960, är kulturhistoriskt värdefullt och används numera som gudstjänstlokal av etiopisk-ortodoxa församlingen.

Kyrkogården fick 1960 en värdig byggnad när S:t Olofs och Uppståndelsens kapell med krematorium invigdes. Ett omfattande utredningsarbete låg bakom tillkomsten, bl. a en allmän arkitekttävling 1945. Stockholmsarkitekterna Sven Backström och Leif Reinius fick så småningom se sitt tävlingsbidrag med mottot ”Skepp” förverkligat.

De flesta begravningsakterna inom samfälligheten har sedan dess hållits i S:t Olofs och Uppståndelsens kapell. Byggnaden och dess lokaler besöks också ofta av olika studiegrupper.