Det är efterlängtade dagar då kollegor från stiftets alla hörn får mötas, inspireras och stärkas i sina uppdrag som diakoner och präster. Temat för 2022 års diakon- och prästmöte är ”Låt ditt rike komma” och är en slags fortsättning på de konvent Åsa Nyström genomförde hösten 2018.
Tillsammanskraft
Konventsdagarna 2018 resulterade i 46 blädderblocksblad som visar att det händer mycket runt om i stiftet och att fokus ligger på församlingarnas egna grupper, bland annat samtalsgrupper, ”lågtröskelverksamhet”, och dialog. Kontraktskonventen arbetade 2018 med fyra områden, alla från kyrkoordningens inledning: "... människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas." Nu vill biskopen ge det påbörjade arbetet ”en skjuts” genom föredrag om Guds rike.
Först ut var Biskop Åsa som menar att kyrkan, med Jesus som förebild, behöver fundera kring sitt uppdrag i en tid av stora samhällsförändringar. Biskopen lyfter perspektiv kring de nyetableringar inom industrin som sker i flera delar av stiftet. Hur möter man förhoppningen om att många familjer flyttar in, med sina trostraditioner och förväntningar på gudstjänstliv och samvaro, och de krav det ställer det på vår kyrka i form av språk, ekumenik, religionsdialog? Eller å andra sidan, problematiken som uppstår om människor i stället lever någon annanstans och kommer till orten för att arbeta, det som kallas ”fly in–fly out”.
– Hur är vi en kyrka där de som kommer till våra bygder hittar hem? Ingen fixar det här själv, vi måste göra det tillsammans med alla goda krafter i samhället, tillsammanskraft, säger Åsa Nyström.
Biskopen lyfter även klimatfrågan, om behovet att hitta sätt att leva som inte utarmar jorden, det ökade förtrycket samt vikten av demokrati och pressfrihet.
– Låt oss gå med i Guds motståndsrörelse, vara platsen där de existentiella frågorna får rum och visa på Guds rike, säger Åsa Nyström.
Verktyg för Guds rike
Dagarna bjuder på fler namnkunniga föredragshållare. Sven-Erik Fjellström, präst och missionär, ledde deltagarna i ett bibelstudium baserat på olika bildliga kartor och spaningar. Han berättar hur uppväxten i 50-talets bönhus kommit att prägla honom. Hur dofter och smaker kan påminna oss om kyrkan. Han kan fortfarande känna korvsmak i munnen när han hör en viss psalm.
Under bibelstudiet fick deltagarna reflektera över vad ett museum över Guds rike borde innehålla år 2052? Vad är det för ”atmosfär och hjärtslag” vi bidragit med? Vad är det att vara kyrka i dag? Är det en surdeg som behöver knådas med tålamod eller ett litet senapskorn? Det minsta av alla frön som ändå innehåller allt som behövs för att bära frukt.
Patrik Hagman, teolog och docent i politisk systematisk teologi, talade om Guds rike och vad det betyder för kyrkan i dag. Att Guds rike finns inom räckhåll, utan makt och status, bara kärlek. Patrik lyfter olika perspektiv kring godhet, frälsning, om att våga provocera, om generation Z och om att bjuda in till fest. Där kyrkan behöver hitta en egen väg att vara festfixare.
Sist ut var Ninna Edgardh, präst och professor i kyrkovetenskap, som talade om diakoni som gudsrikespraktik. Deltagarna fick tillsammans med henne fundera över vilka motiv kyrkan har för det diakonala arbetet? Vad Guds rike har att göra med vår tids globala utmaningar i fråga om miljö och klimat, rättvisa, fred och demokrati? Men också om vikten av att visa på hoppet.
Bjud in till fest
Diakon- och prästmötets sista pass var ett panelsamtal lett av biskop Åsa Nyström. Panelen bestod av Ninna Edgardh, Patrik Hagman, Lena Malm, präst i Råneå församling och Anders Hedberg, diakon i Nederluleå församling. Samtalet handlade om hur kyrkan kan sprida hopp där biskop Åsa berättade att ärkebiskop Antje Jackelén brukar dela in hoppet i tre delar, frustration och ilska, ödmjukhet samt mod och om man tvinnar ihop dessa går det att känna hopp.
Tankar och reflektioner från dagarnas föredrag lyftes också under samtalet. Vad är egentligen godhet? Behovet att utgå från de marginaliserade samt att väcka människors kärlek till jorden, väcka förundran och att oftare "bjuda in till fest".
Under dagarna har också medarbetare från både stiftskansliet och olika församlingar medverkat och lett gudstjänster. I gudstjänsterna har flera språk talats, tecknats och sjungits: meänkieli, nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, finska, svenska och teckenspråk.
Planen framåt är att kalla diakoner och präster till separata möten om några år.