På dagens sammanträde i Luleå beslutade stiftsstyrelsen i Luleå stift att lämna svar på remissen Svenska kyrkans färdplan för klimatet etapp 2. (Svaret i sin helhet finns längst ner på sidan.)
Stiftsstyrelsen betonar att högt satta etappmål är nödvändiga för det brådskande arbetet med färdplanen. Detta för att Svenska kyrkan ska kunna bidra till Agenda 2030-målen för skapelsen och människans välfärd.
I flera delar menar stiftsstyrelsen att förslaget till färdplan behöver vara modigare än det remitterade förslaget. Inte minst när det gäller mål kopplat till förvaltning av skog och mark. Här föreslår stiftsstyrelsen ytterligare mål.
– Förslagen till mål kopplat till skogen är bra, men inte tillräckliga. Vi behöver på ett mycket tydligare sätt bidra till den omställning som behövs för att minska klimatförändringen och värna den biologiska mångfalden, säger Åsa Nyström, biskop och stiftsstyrelsens ordförande.
Förslag till ytterligare mål
Till 2027 ska:
- en omställning av prästlönetillgångarnas skogsbruk göras så att en ökande andel av skogen brukas med hyggesfria metoder.
- inbindningen av CO2 i stående skog, alltså tillväxten av biomassa i levande träd, överstiga det uttag och naturliga avgångar som sker.
- Svenska kyrkan uppfylla sin del i Sveriges åtaganden för biologisk mångfald inom FN:s Mångfaldskonvention, genom att utarbeta en plan för biologisk mångfald inom förvaltning av skog och mark, och påbörja arbetet för att i denna verksamhet bidra till förverkligande av konventionens mål.
- en plan för återvätning av utdikad mark vara framtagen, med angivande av lämpliga prioriterade marker, och arbetet med återvätning av de högst prioriterade markerna ha påbörjats.
- prästlönetillgångarna prioritera volymtillväxt (CO2 inlagring) framför ekonomisk avkastning genom att låta skogen bli äldre än vad som är ekonomiskt optimalt, så att medelåldern för avverkade bestånd i snitt överstiger lägsta tillåtna ålder för avverkning med 10 år.
- prästlönetillgångarnas skogsskötsel förändras så att större del av CO2 inbindningen sker till sådana trädindivider som efter skörd blir till långlivade produkter, eftersom det är tillväxten hos enskilda trädindivider samt användningen av de uttagna individerna som styr klimatnyttan. Detta görs genom att arealen ungskogsröjning ökas med 10 procent.
- alla kvarvarande naturskogar som Svenska kyrkan förvaltar ha getts ett långsiktig skydd.
För att minska efterfrågan på ”kortlivade” träprodukter föreslås också målet att:
- Till och med 2027 ska materialåtgången för engångsemballage minskas med 50 procent.
Konsekvensanalys för kommande generationer och vidareutvecklad kunskap om påverkan på samiska näringar
Stiftsstyrelsen rekommenderar kyrkostyrelsen att initiera ett arbete med syfte att införa konsekvensanalyser för beslut som kan påverka kommande generationer. Den föreslår också en omformulering av och ett tillägg till den som handlar om påverkan på samiska näringar:
[Till 2027 ska] Prästlönetillgångarna ha vidareutvecklat kunskap om hur markförvaltning och skogsbruk påverkar samiska näringar, genomfört anpassningar i enlighet med handlingsplanen med åtaganden kopplade till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket 2022–2031 samt redovisa hur dessa åtgärder påverkar klimatnyttan av skogsbruket.
Stiftsstyrelsen rekommenderar också att färdplanen, efter omarbetning, på nytt remitteras och att församlingar och pastorat då inkluderas.
– Det är bekymmersamt att församlingarna och pastoraten inte är inbjudna att ge gensvar på målen i färdplanen, eftersom det är lokalt i församlingarna som mycket av färdplanen sedan ska förverkligas, säger Åsa Nyström.
