Lyssna

Nyhet / Publicerad 22 september 2023 / Ändrad 23 september 2023

God planering nyckeln till en lyckad avverkning

En del projekt tar lång tid, av goda anledningar. Som avverkningen i Örträsk utanför Bjurholm i Västerbotten. Där har prästlönetillgångarna i Luleå stift arbetat med samråd under tre år.

Byn Örträsk i Västerbotten ligger mellan Lycksele och Bjurholm, alldeles intill Örträsksjön. Det är en vacker och bördig dalgång, populär bland skoteråkare på vintern. Utanför byn förvaltar prästlönetillgångarna i Luleå stift 500 hektar skog. När det blev dags att avverka ett område på fastigheten visade det sig bli ett av de längsta planeringsprojekten – av goda anledningar.

Området ligger i det södra skogvaktardistriktet, ett av tre distrikt inom Luleå stift. Där arbetar Kristofer Lindblom som stiftsskogvaktare sedan 2002. Planeringen av avverkningen i Örträsk började 2020, med ett samråd med Länsstyrelsen i Västerbotten.

– Det tilltänkta området låg inom ett av länsstyrelsens intresseområden, där det kan finnas arter eller miljöer som kan bidra till att öka på en så kallad värdekärna som länsstyrelsen har i närheten. Vi avvaktade med avverkningen tills de fått tid att inventera, främst marksvampar. Sedan meddelade de att de inte hade intresse för området längre och att vi kunde gå vidare, berättar Kristofer Lindblom.

Viktiga samråd om skogliga åtgärder på betesmarker

Området är också en del av Vapstens samebys vinterbetesmarker. Det erbjuds samråd med rennäringen för att samebyn ska få möjlighet att, tillsammans med prästlönetillgångarna, planera hur och var inom deras betesområde skogliga åtgärder utförs. Det kan handla om att flytta avverkningar i tid eller anpassa avverkningen genom olika former av skärmställningar med mera. Målet är att båda parter ska kunna bedriva en meningsfull verksamhet på samma marker.

Samebyn och prästlönetillgångarna kom överens om hur avverkningen i Örträsk kunde genomföras så att båda parter kan fortsätta använda marken. Kristofer Lindblom berättar:

– Cirka hälften av området brukas med hyggesfria metoder, i form av en timmerställning och ingen markberedning. Det andra området avverkas som vanligt, det vill säga trakthyggesbruk men utan markberedning, med efterföljande plantering av svensk tall. På så vis kan vi genomföra avverkningen och ta hänsyn till renarnas bete och de biologiskt viktiga marksvampar som växer i området.

Avverkningen klar i oktober, stockarna används i långlivade byggnader

Ofta när prästlönetillgångarna i Luleå stift avverkar, är det köparen av timret som också ordnar det praktiska kring avverkningen. Ett traktdirektiv, det vill säga en beskrivning av vilken natur och kulturvård som ska sparas på avverkningen. lämnas över till entreprenören. Där beskrivs exempelvis att kulturstubbar och äldre lövträd ska sparas och att avverkningen bara kan se under en viss period för att inte störa de vinterbetande renarna.

Avverkningen utanför Örträsk började i september. Arbetet rullar på och beräknas vara klart i början av oktober. Kristofer Lindblom besöker platsen ibland och beskriver en entusiasm bland de som är inblandade i det fysiska arbetet från Höglandssågen, att man är stolt över att få lämna något fint efter sig samtidigt som man tar tillvara skog som kommer användas till framtida produkter, som i sin tur fortsätter lagra kol.

När prästlönetillgångarna i Luleå stift avverkar skog, har den ofta fått växa till en högre ålder än det normala inom skogsbruket. Det ger därför ett större utbyte av sågbara stockar som kan bli sågade till konstruktionsvirke. Dessa kan ingå i långlivade konstruktioner i olika byggnader.

– Avverkningen är den mest omfattande planeringen jag utfört som skogvaktare. Det som varit mest lärorikt är samspelet mellan alla intressenter och att tillsammans hitta en väg framåt som är möjlig för alla parter, säger Kristofer Lindblom.

Skog och mark

Skog, jord och fonder som Svenska kyrkan förvaltar går under namnet prästlönetillgångarna. De ska bidra till Svenska kyrkans förkunnelse och förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt.