Omkring 50 personer kom till Porsökyrkan, Luleå, för att lyssna till två berättelser om ledarskap när Kyrkan på Campus LTU och Nederluleå församling bjöd in till föreläsning. Inbjudna talare var biskop Åsa Nyström och universitetets rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Ledstjärna: Vilket samhälle vill jag leva i?
Birgitta Bergvall-Kåreborn började med att tala om vad som är hennes ledstjärna.
– För mig har det kommit tillbaka till frågan, vilken typ av samhälle vill jag leva och bo i? Nästa fråga blir, hur skapar man det, det där samhället organisationen som man tror på? För mig är det grundvärderingarna som kommer fram. Högst upp på den listan är alla människors lika värde. Alla har samma rättigheter, samma skyldigheter, samma värde.
Det handlar om rättvisa, menar hon, men vad som är rättvisa måste var och en också fundera över, ha dialog om med både sig själv och människor omkring.
Kvällens tema handlade om ledarskap, en av Birgitta Bergvall-Kåreborns drivkrafter, även om det inte är den största.
– Ledarskap är något som får oss att göra något. Inom akademin är en vanlig drivkraft att man är nyfiken, vill lära sig något nytt, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Hennes största drivkraft är förändring och förbättring, både i stort och smått, och viljan till förbättring som leder tillbaka till ledstjärnan: Vilket samhälle vill vi leva i?
Vad som håller tältet uppe och ger fast mark
Åsa Nyström inledde med en liknelse med ett tält som faller omkull om man inte har tältlinor. Hur står man stadigt när det blåser?
– Vad ger mig fast mark? Jag kan inte gå någon annan väg än att börja med Gud själv. Om ni alla skulle tycka illa om mig skulle det vara förskräckligt men Gud älskar mig, jag får alltid återvända till Gud hur det än går. Det gör mig lite modigare, att jag vågar pröva lite mer.
Hon talade också om att komma in i sammanhang som är obekanta. Det kan väcka obehag att inte veta vilket sammanhang man kommer till och vad ens roll är där.
– Sammanhanget kan vara rörigt, det kanske är därför jag kommer dit. Men då vet jag min roll. Jag hör mig själv säga ibland, vad behöver Luleå stift en biskop till just nu?
Tro och vetande – vad kan de ge varandra?
Åhörarna fick tillfälle att ställa frågor, bland annat vad Åsa Nyströms syn är på kyrkans roll, just nu.
– Det finns en så otroligt stark längtan att vi allt mer ska hitta former för att dela tro och liv på djupet. Man behöver bli lite modig för att berätta hur det är i livet och det måste vara på riktigt, det är tydligt.
Tillsammans fick talarna frågan om vad de, som representanter för vetande och tro, kan ge varandra.
– Vi har lätt att tänka att vetenskapen är den sanna och objektiva och tron är något som är emot det. Men jag tror att vetenskapen är grundad i tron. När jag väljer vilket ämnesområde jag ska studera är det för att jag tycker att det är viktigt. Nästan allt vi gör, även vetenskapen, har en början i vad vi är som människor, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Åsa Nyström håller med:
– I söndags var det biskopsvigning i Uppsala stift. På kvällen hade en biskop från Wales en fantastisk predikan om sanningen, och vår tro är att "sanningen ska göra er fria". Vi är inte rädda för vetenskapen, vi är nyfikna!