Den 31 oktober–12 november samlas de 197 parter som skrivit under Parisavtalet i Glasgow för att uppdatera sina åtaganden. Inför klimattoppmötet gör Svenska kyrkans biskopar ett uttalande på DN Kultur. De skriver att de, tillsammans med många andra, ser fram emot klimattoppmötet i Glasgow – med hopp och bävan:
"Det råder klimatnödläge. Det är känt att mänsklig aktivitet är huvudorsaken liksom vad som behöver göras."
– Biskopsmötet vill visa att vi som kyrka ser allvaret i behovet att ställa om – och att vara en del i kraften att stötta politikerna att vara både modiga och frimodiga. Svenska kyrkan är en stor folkkyrka, vi är och vill vara en positiv kraft att räkna med, säger Åsa Nyström, biskop i Luleå stift.
Biskoparna frågar sig sedan om vi har viljan, kraften och hoppet, då uppgiften vi står inför inte är enkel men samtidigt saknar alternativ. De lyfter också Ett biskopsbrev om klimatet och Svenska kyrkans målsättning att vara klimatneutral senast 2030, hela 15 år före motsvarande mål för det svenska samhället.
Klimatkrisen existentiell och andlig
Vidare skriver biskopsmötet om klimatkrisen som existentiell och andlig:
"Vi äger inte planeten utan får förvalta den en kort tid: 'Jorden är Herrens med allt den rymmer' (Ps 24:1). I likhet med människor från alla stora religiösa traditioner kallar vår tro oss till skapelseansvar."
Klimaträttvisan, skriver biskopsmötet, är rotad i en biblisk tanke; att den som har mycket också har ett stort ansvar. (Luk 12:48) Det vill säga, att "de länder som bidragit mest till klimatförändringarna och de som har resurser är de som ska ta störst ansvar för att minska utsläppen och finansiera klimatanpassningen."
– Grunden för mig är att Gud har kallat oss till den här omställningen. Vi har fått ett uppdrag från Gud att bruka, inte förbruka, men har gått vilse i vårt förvaltarskap. Som del i vårt lutherska arv har vi att ständigt leva i omvändelse, även i klimatfrågan gäller det att ställa om och leva i samklang med det Gud gett oss ansvar att förvalta, säger Åsa Nyström och fortsätter:
– Vi vill förmedla hopp, Gud har inte övergett oss. I omställningen till att bruka går Gud med oss. Vi är inte övergivna eller ensamma.