- Idag är det få som sitter kvar i bänkarna - det är en glädjande förändring!

Idag publicerar Svenska kyrkans biskopar ett nytt biskopsbrev med titeln ”Fira nattvard”. Det behandlar teologiska, ekumeniska och historiska perspektiv, men också vanliga praktiska och pastorala frågor som vem som får dela ut nattvard eller vad man ska göra av bröd och vin som blir över efter mässans slut. 

Biskopsbrevet vänder sig i först hand till Svenska kyrkans församlingar och präster. Det är ett redskap i samtalet om vad nattvarden betyder, vilken roll den spelar och vilka traditioner som finns. I brevet hänvisas också till bibelställen och psalmverser som man kan studera och diskutera vidare.

– Jag önskar att biskopsbrevet får bidra till fördjupande samtal i församlingarna, säger Åsa Nyström, biskop i Luleå stift. Det är viktigt att vi tar oss tid att samtala om nattvarden. Hur förstår vi nattvarden hos oss? Vad är det vi gestaltar genom det sätt vi firar nattvard? Vad får vi syn på genom att läsa biskopsbrevets text?

Svenska kyrkan satsar just nu kraftfullt på lärande och undervisning. Både dop och nattvard ger uttryck för det som är centralt i kristen tro; berättelsen om hur Gud älskar världen och mänskligheten, själv blir människa i Jesus Kristus, delar livet, lider döden, besegrar den genom sin uppståndelse och ger oss hopp och handlingskraft att leva i världen och ta ansvar i den.

– I dag firar vi nattvard oftare och fler människor tar emot den än för bara några decennier sedan, fortsätter Åsa Nyström. I dag har vi färre gudstjänster än tidigare men vi firar oftare nattvard i samband med dem. I Luleå domkyrka är det nu nattvard nästan varje söndag jämfört med tidigare, då det kanske hände en gång i månaden.

– Nattvarden kan beskrivas på många olika sätt, berättar Åsa Nyström. Nattvarden är en enkel handling som rymmer ett stort mysterium. Den enkla handlingen når bortom det vi gör, den öppnar för ett möte med Gud.

Nattvard har firats genom hela kyrkans historia, men förståelse och praxis har varierat över tid. Dop och nattvard är de två sakrament som finns i Svenska kyrkan. Biskopsbrevet om nattvarden kan ses som en fortsättning på det biskopsbrev om dopet som kom 2011. 

– I biskopsbrevet beskriver vi olika motiv, dimensioner och perspektiv som kan aktualiseras vid olika tillfällen då nattvard firas, fortsätter Åsa Nyström. Brevet behandlar såväl teologiska, ekumeniska och historiska perspektiv som praktiska och pastorala frågor. 

– Vi har märkt en glädjande förändring det senaste decenniet, idag är det få som sitter kvar i bänkarna när det är nattvard. Det tror jag beror på att vi talar om nattvarden på andra sätt. Förr talade vi ofta om att man inte fick ”missbruka” Herrens måltid och det innebar att fanns de som inte ansågs värdiga att ta nattvarden och blev sittande i bänken. Det poängterades att nattvarden innebar rannsakan och var heligt och högtidligt.

– Nu är det en annan ton kring nattvarden. I mötet med den världsvida kyrkan ser vi att det finns många motiv till att fira nattvard. Den ger syndernas förlåtelse och är samtidigt himmelrikets fest här och nu. Nattvarden gestaltar delaktighet med kristna över hela jorden och med generationer före och efter oss själva.

– Kan vi ta steg vidare så att nattvarden än mer kan upplevas och tas emot som Guds gåva till oss i vår gemenskap och i våra enskilda liv?, är något som Åsa Nyström funderar på i dessa dagar när biskopsbrevet kring nattvard släpps.

Fakta:
Luleå stift är ett av 13 stift och till ytan en tredjedel av Sverige. Stiftets uppgift är att stödja Svenska kyrkans 56 församlingar i Norrbottens län och Västerbottens län.

Biskopsbrevet ges ut i tryckt form och finns tillgängligt som PDF på Svenska kyrkans hemsida.