Nattvard har firats genom hela kyrkans historia, men förståelse och praxis har varierat över tid. Dop och nattvard är de två sakrament som finns i Svenska kyrkan. Biskopsbrevet om nattvarden kan ses som en fortsättning på det biskopsbrev om dopet som kom 2011.
– I biskopsbrevet beskriver vi olika motiv, dimensioner och perspektiv som kan aktualiseras vid olika tillfällen då nattvard firas, fortsätter Åsa Nyström. Brevet behandlar såväl teologiska, ekumeniska och historiska perspektiv som praktiska och pastorala frågor.
– Vi har märkt en glädjande förändring det senaste decenniet, idag är det få som sitter kvar i bänkarna när det är nattvard. Det tror jag beror på att vi talar om nattvarden på andra sätt. Förr talade vi ofta om att man inte fick ”missbruka” Herrens måltid och det innebar att fanns de som inte ansågs värdiga att ta nattvarden och blev sittande i bänken. Det poängterades att nattvarden innebar rannsakan och var heligt och högtidligt.
– Nu är det en annan ton kring nattvarden. I mötet med den världsvida kyrkan ser vi att det finns många motiv till att fira nattvard. Den ger syndernas förlåtelse och är samtidigt himmelrikets fest här och nu. Nattvarden gestaltar delaktighet med kristna över hela jorden och med generationer före och efter oss själva.
– Kan vi ta steg vidare så att nattvarden än mer kan upplevas och tas emot som Guds gåva till oss i vår gemenskap och i våra enskilda liv?, är något som Åsa Nyström funderar på i dessa dagar när biskopsbrevet kring nattvard släpps.
Fakta:
Luleå stift är ett av 13 stift och till ytan en tredjedel av Sverige. Stiftets uppgift är att stödja Svenska kyrkans 56 församlingar i Norrbottens län och Västerbottens län.
Biskopsbrevet ges ut i tryckt form och finns tillgängligt som PDF på Svenska kyrkans hemsida.
