Stiftskansliets personal har med jämna mellanrum fördjupningsföreläsningar inom olika områden. Den 15 november handlade det om den statliga sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Personalen var eniga kring att det var värdefullt med dessa, ibland helt nya, insikter som dagen gav.
– Det var givande timmar där jag fick lära mig mycket, både om det som skett i historien och om hur arbetet med kommissionen bedrivs. Än en gång blev jag påmind om vikten att få äga sin berättelse och om vikten att tala sant om livet, om det som skett och vad vi kan göra i dag, säger Dan Richardsson, stiftsadjunkt som deltog digitalt från Skellefteå.
Hans kollega, Satu Brännström, stiftsdiakon, höll med:
- Vi behöver prata mer om detta, om hur assimileringspolitiken har påverkat och fortfarande påverkar de meänkielitalande både som grupp och på individnivå. Vi behöver också ta reda på vad kan vi som kyrka göra för att fortsätta processen även efter att kommissionen har gjort sitt arbete färdigt.
Granskning av kyrkan
Sannings- och försoningskommissionen, eller Komisuuni som det heter på meänkieli, påbörjade sitt arbete 2019 och ska utreda kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset till följd av 1800- och 1900-talens assimileringspolitik. Vad utredningen visar ska redovisas i maj 2023.
Kaisa Syrjänen Schaal är jurist och arbetar till vardags som senior policyrådgivare på kyrkokansliet. Hon är expert på minoritetsfrågor.
– Kyrkan ska granskas nu och därför måste ni känna till historien. Det pågår flera parallella processer samtidigt, exempelvis Svenska kyrkans ursäkt till samerna, och allt hänger ihop, det måste man vara medveten om, säger hon.
Sedan Komisuuni påbörjade sitt arbete har utredningssekreteraren Stefan Aro, till vardags komminister i Övertorneå församling, träffat många människor som delat med sig av sina eller närståendes erfarenheter av assimileringspolitiken. Gripande berättelser har skildrats exempelvis under den kaffemötesturné man genomförde på kvällstid i flera olika städer.
– Den här kommissionen ska skriva historia på minoritetens villkor, de här erfarenheterna har hållits inom familjerna, inom byarna. De har inte skrivits ner och knappt vågat uttalas, säger Stefan Aro.
Kunskapslucka i svensk historia
Övergrepp, som mätning av skallar för att identifiera "kortskallar" och "östbalter" som svenskarna inte skulle beblanda sig, pågick så sent som under 1950-talet. Det förvånade åhörarna.
– Det här är en del av vår historia, Sveriges historia, som varit som en kunskapslucka. Vi behöver fråga oss "Hur ser vi på det här i dag?", "Hur kan kyrkan agera nu?, "Hur kan vi bemöta de människor som varit med om dessa övergrepp?" , säger Stefan Aro.
– Det är inga enkla saker, det här är en process som gör ont och det kommer att göra ont i Svenska kyrkan också, säger Kaisa Syrjänen Schaal.