Vi hejar på dig (Idol?) Heidi!

Berätta om ditt arbete i Luleå domkyrkoförsamling.
- Som församlingsassister jobbar jag i verksamheter där vi möter barn upp till ungdomar i konfirmandålder. För de små barnen har vi Liten & stor-grupper där vi sjunger barnsånger och sedan går över till församlingsgården för fika och lek. För barn från årskurs 3 och uppåt har vi “efter plugget” då ungdomarna får komma och grilla sig en macka eller pinnbröd om de vill, sedan är det fritt häng för alla som vill i församlingsgården, här kan man få spela pingis eller pyssla med mera. Jag är även involverad i konfirmand-grupper där vi har läsning under året varvat med övernattningar och små läger innan vi avslutar med längre läger och sedan själva konfirmationen på sommaren.

När kom du i kontakt med Luleå domkyrkoförsamling - och varför?
- När jag flyttade till Luleå för 4 år sedan och gick med i ungdomsgruppen, som nu går under namnet KUL (Kyrkans unga Luleå) blev jag bekant med Luleå domkyrkoförsamling. I ungdomsgruppen träffas vi varje fredag och har olika teman och aktiviteter som att att spela brädspel, musik-quiz, ibland sjunger vi lovsånger eller har tacokväll! Det var verkligen en stor trygghet att så snabbt få komma i kontakt med jämngamla ungdomar som hade liknande värderingar och intressen.

Vad har du för relation till kyrkan?
- Jag har lite blandade erfarenheter kan man säga, men mestadels bra. Jag är uppvuxen i Övertorneå där jag också tog konfirmationen, jag var nog inte den som lade störst uppmärksamhet på själva undervisningen, men lekarna var väldigt roliga! Men det bästa var kyrkan, att den kändes och alltid har känts som en trygg plats, från att jag gick till kyrkan på söndagarna med farmor till att ha deltagit vid dop, vigslar och begravningar. Det har alltid känts bra när jag klivit in genom kyrkans dörrar, jag har omslutits av ett slags lugn som jag först nu på senare dagar har kunnat beskriva som Guds närvaro, Guds ande.

När förstod du att du var kristen?
- Det var i samband med konfan jag blev kristen, då började tankar och funderingar jag haft inom mig gnaga, hur skapades universum? Finns det en Gud? Är jag verkligen älskad oavsett vad jag tidigare gjort? De här tankarna hade jag haft tidigare men det var först under konfirmandtiden som jag kände att jag behövde börja få svar. När jag tagit konfirmationen åkte jag på ett läger som KRIK (Kristen idrottskontakt) anordnade i Vingåker, Södermanland. Det var där jag började tro på riktigt.

Finsk tangokung, brittisk popartist och en kyrkomusiker från Luleå musikaliska förebilder

Hur kom musiken in i ditt liv?
- Musiken har alltid funnits med genom mitt liv, allt ifrån brittiska artisten Adele  till den finska tangoskivan av Kari Tapio, Finlands tangokung. Skivan gick på repeat i morfars bil varje sommar vi var där och hälsade på, men först nu idag som 20-åring har jag börjat uppskatta den, men när jag var liten ville jag att morfar skulle stänga av oljudet, med en gång!
- Jag har nog alltid varit något av en spexare och sjungit för mig själv, men det var inte förrrän i början av 2018 som jag började ta sånglektioner med en kompis i kyrkan. Det var först då jag fick verktyg och hjälp att bli bättre och tryggare i mitt musicerande. Ett år senare valde jag estetiska linjen, med inriktning musik. Där fick jag utvecklas ännu mer inom musiken, både praktiskt men även teoretiskt. Jag fick fördjupande kunskaper inom olika instrument, såsom piano och trummor och såklart det instrumentet vi alltid har med oss, sången!
- Jag ser upp till artister som Lauren Daigle, Josefina Gniste och Evelina Gard.

Tips av kyrkomusiker inför Idol-audition

- Men inte långt från mitt kontor sitter en annan helt fantastisk musiker. Jag menar såklart Ida Bo-Sturesdotter Eriksson, kyrkomusiker i Mjölkuddskyrkan. Det var inte många år sedan jag satt i Mjölkuddskyrkan en tisdagskväll, jag var konfirmandledare för första gången i Luleå med seglingskonfan, Elida. Vid en gudstjänst där hörde jag henne spela och sjunga och tänkte: ”Henne hade man velat ta en kopp kaffe med och surra lite”, inte bara för att hon var väldigt duktig i sitt musicerande, hon verkade helt enkelt som en trevlig person rakt igenom. Och ja, nu sitter jag här, tre år senare och har verkligen privilegiet att idag kalla henne för kollega och körledare för jag sjunger i Schola Gospel. Inför min Idol-audition övade jag med Ida och fick med mig några tips. Och nog har det blivit några kaffekoppar med henne de senaste månaderna jag fått jobba inom kyrkan.

Vilka utmaningar måste Svenska kyrkan och församlingarna lyckas med för att behålla medlemmar - och få nya? Du är ju en del av svårflörtade Generation Z som många vill nå.

- Ja det är väl inte det enklaste, men för att människor ska veta att vi finns, veta vad vi sysslar med här inom kyrkans väggar så måste vi synas och höras.  Vi behöver marknadsföra verksamheterna för att locka både gamla och unga medlemmar, sänka tröskeln så att klivet för att komma in till kyrkan och dess verksamhet inte blir så stort. Vi ska såklart stå på kristna grunder, men ibland tror jag att folk kan bli avskräckta av kyrkan, kanske på grund av personliga erfarenheter eller av något man hört. Men jag som kristen och många andra tror på att alla är välkomna till kyrkan, oavsett om man är medlem eller inte, oavsett vad man tror på eller inte. Det tror jag att vi måste spegla i vår kommunikation och inte minst i vårat arbete och bemötande mot andra för att locka nya medlemmar och behålla de vi har.