Pia-Maria valde att återvända

(Ur Kyrknyckeln nr 3 2021)

Vi träffas på Pia-Maria Nutti Holmgrens arbetsplats Norrbottens Museum för att prata om hennes egna val i livet, val som andra gjort och händelser som har haft
stor påverkan på hennes liv.

Pia-Maria var åtta år när hennes mamma dog, bara 26 år gammal. Det har påverkat hennes liv på ett märkbart sätt. Föräldrarna hade träffats i Härnösand i mitten av 60-talet. Hennes pappa Kaj-Thonny var svensk och mamma Elin-Anna
var same och kom ursprungligen från byn Idivuoma två mil söder om Karesuando. På den tiden var det vanligt att samer flyttade söderut. Många lämnade norra Sverige för att komma härifrån och på något sätt bli fri från sin kultur. Flyttlasset gick också söderut för Elin-Anna.
– Hon ville leva det svenska livet.

Renskötande samer

Efter mammans begravning pratade mormor Agneta med Pia-Marias pappa om framtiden. Hon beskriver sin mormor med kärlek i rösten och understryker att hon var en mycket bestämd dam.
– Mormor sa till pappa att Pia-Maria ska vara med oss på somrarna och de andra skolloven, och så fick det bli.
Somrarna tillbringade Pia-Maria med mormor Agneta och morfar Lars i Lainiovuoma sameby. De var renskötande samer och flyttade under somrarna med renarna från Karesuando till platsen för kalvmärkning i Norge. Med dem fick Pia-Maria leva nomadliv och bli en del av den samiska kulturen. Morfar lärde henne
att ha respekt för naturen och av mormor fick hon lära sig att sy och slöjda.
Mormor såg alltid till att Pia-Maria hade kolt, skor och mössor och sa att hon skulle bära de samiska kläderna med rak rygg.
– Jag har alltid burit kolten med stolthet, det är det finaste jag har att sätta på mig, säger Pia-Maria.

Hjärtats språk

Det samiska språket var också en gåva. Även om morföräldrarna pratade svenska med Pia-Maria talade alla omkring henne samiska. Hon blir lyrisk när hon berättar om sina språkupplevelser.
– Samiskan har alltid varit mitt hjärtas språk.
Pia-Maria som är sångerska, musiker och låtskrivare har sjungit och spelat sedan hon var barn. Som vuxen började hon sjunga på samiska och så småningom också jojka. För elva år sedan ställde Pia-Maria upp i Sámi Grand Prix, en samisk musiktävling som anordnas i Kautokeino i Norge under påskhelgen varje år.
– Det är den samiska melodifestivalen.
Tävlingsbidraget som Pia-Maria sjöng heter ”Geaidnu”. Hon skrev musiken och hennes moster Ingegerd skrev texten. Låttiteln ”Geaidnu” blir ”Vägen” i svensk översättning. Och det gick vägen. Hon vann nämligen Sámi Grand Prix 2010.
– För mig var det en språklig seger.

Kristen tro

Och på tal om väg. Pia-Maria valde den andliga vägen. Hon berättar att när hennes mamma dog blev pappa kristen. Han träffade en ny kvinna, gifte om sig och Pia-Maria fick ett syskon. Hela familjen gick i kyrkan och engagerade sig i kyrkans verksamhet. Att få lyssna på predikan, sjunga och vara en del av gemenskapen berikade hennes liv. På den tiden var det i en frikyrkoförsamling och som vuxen har hon valt medlemskap i Svenska kyrkan. Att komma i kontakt med kyrkan som liten och få forma sin gudstro har varit en enorm styrka menar Pia-Maria.
– Min tro är mitt fundament i livet, när allt annat rämnar består den.
Pia-Maria berättar att kyrkan och den kristna tron spelar en viktig roll för många samer. Dop, konfirmation och bröllop är alla betydelsefulla kyrkliga traditioner. Konfirmationen signalerar att en ung same lämnat tiden som barn bakom sig och har blivit vuxen.
– I den samiska traditionen är konfirmationen ett steg in i vuxenvärlden och det syns även på kolten.

Försoningsarbete

Svenska kyrkan är också samernas. Under höstens kyrkomöte kommer en officiell ursäkt att ges för de oförrätter som begåtts mot samerna i historien. Bland annat kommer försoningsarbetet att bidra till att stärka och revitalisera de samiska språken i Svenska kyrkans verksamheter, vilket Pia-Maria tycker är glädjande. Hon håller också med ärkebiskop Antje Jackelén om att en ursäkt behöver åtföljas av handling. Pia-Maria understryker att förståelse för det samiska folkets historia och kultur är avgörande.
– Kunskap för alla inblandade är viktigt för att försoningsarbetet ska bli till handling.

Språklig familjeresa

Pia-Maria valde att återvända och förstärka sitt samiska ursprung genom att ta tillbaka det språk som hon bar inom sig men inte till fullo behärskade. Hon berättar om den språkliga familjeresa som hon gjort tillsammans med sina barn. Pia-Marias dotter Anna-Kajsa åkte till Kautokeino i Norge och studerade det nordsamiska språket under ett år.
– När hon kom tillbaka sa hon du måste åka mamma.
Pia-Maria tog sin dotters uppmaning på allvar och ifjol höstas gjorde hon slag i saken, sökte och kom in på språkutbildningen i Kautokeino. Språket var den där pusselbiten som saknades för Pia-Maria.
– Nu har jag språket och känner mig äntligen hel.

Text: Catrine Kostenius
Foto: Simon Eliasson