Ullervads kyrka

Kyrkan som uppfördes 1861, ger ett intryck av mäktighet på den urgamla kyrkhöjden där den reser sig över omgivningen. Den kännetecknas av ljus och rymd.  

Söder om kyrkan finns en minnessten som utpekar den gamla kyrkplatsen.
Några gamla gravstenar, stentumbor och gravkors ger kyrkogården en särsklid helgd.
Våra kyrkor och kyrkogårdar är forntid, framtid och evighet.

Framme vid koret finner man ett av stiftes förnämligaste altarskåp. Ett arbete av okänd mästare från 1400-talet. Betraktar man träskulpturens skildring av Frälsarens lidandehistoria märker man att detta är en tidlös förkunnelse i form och färg, det innersta i vår kristna tro. Orden i passionshistorien blir levande inför detta vördnadsvärda fromhetsverk.

Dopfunten som kommer från tidigare kyrkor är förmodligen ett arbete från 1100-talet. Kyrkokostian med sina tre lås från 1700-talet, erinerar om den påtagliga materiella gemenskapen, här förvarades ju kyrkans medel.
Ljuskronorna i malm och mässing är från 1785 respektiva 1900-talets början.

På väggen ovanför dopfunten hänger också minnen från äldre kyrkor, träskulpturer som kanske har prytt en predikstol och en skulptur i form av en pelikan med ungar.
Gamla sägner berättar att fågeln kunde hugga sig till blods om så behövdes för att ungarna skulle få näring. En erinnan om Honom som gav sitt blod för andra. Stora kyrkklockan är från år 1679. Lilla klockan som syns på bilden omgöts i Skara 1754. Den har följande inskription: "Kommer och låter oss gå up på Herrens berg; till Jacobs guds hus; att han lärer oss sina wägar och wi wandrom på hans stigar ES. 2:3.

Gravstenen på södra väggen är minne av den "äreborna och konstlike Mäster Jakob Månsson, sadelmakare, med sin kära hustru äreborna och mycket gudfruktiga matronan hustru Kerstin Olofsdotter, samt med sina 9 barn".
Inskripten fortsätter: "Gud förläna dem en salig uppståndelse. Mors certa, hora incerta. Hodie mihi, cras tibi". -Döden är viss, timmen oviss. Idag mig, imorgon dig.