Kyrkan står fram högt uppe på Lugnåsberget. Utsikten mot Kinnekulle och Vänern från kyrktrappan är både vidsträckt och vacker. Den första kyrkan restes här redan på 1100-talet.
Den nuvarande kyrkan fick sin utformning 1776 och utvigades med stora fönster åt både norr och öster. Koret som förut skymdes av en kraftig triumfbåge ligger nu öppet och de stora fönstren som omger altartavlan släpper in mycket av himlens ljus från öster.
Om byns glädje över att på en "ny" kyrka kan man läsa om på minnesstenen på östra gaveln. Den kallas "Ebenesestenen", efter texten i 1 Sam 7:12.
Av medeltidskyrkan finns synliga rester i form av den nu igensatta romanska huvudportalen på södra långväggen och det mindre fönstret som togs fram vid restaurering.
Även invändigt finns tydliga spår av medeltid. Målningarna med två apostlar runt det smala fönstret är troligen från 1400-talet. Dels är det aposteln Andreas med det snedaställda korset och dels en apostel som bär en bok och en stav. Till medeltidsmålningarna hör också tidstypiska ornament och liljeblom.
Dopfunten från 1200-talet är åter tagen i bruk och har en mässingsbricka som dopkärl. Jämte den står en ljsubärare i stål från 2011 av Beiron som symboliserar Guds starka armar, som håller jorden i sina händer. Våra små händer håller ljusen och är med och sprider kärlek och evangelium i världen. Runt globen står en text efter A Höglund: "Tänk vilken dag, när vi möts efter färdens slut och du ser att den väg du gått, var din väg till mig. Då skall du förstå att jag har allting i min hand".
Lugnås kyrka