Männens värld
På runstenarna ristade männen sin värld. Skröt mer eller mindre öppet om stordåd och färder i öster och väster, om byggandet av broar och tagande av byte. Här bad man för sin själs salighet och lät meddela hur mycket mark de ägde.
Runstenen i Järvsö är märklig av flera skäl. Bl.a. har den en närmast människoliknande form med antydda armar, kropp och huvud med hög hatt. Den med runor skrivna texten ger också inblickar i det liv som levdes och den tro som rådde under den tid den restes, 1025-1050.
I Järvsö också en kvinna
Här berättas om tre generationer och bland namnen kan vi särskilt lägga märke till att här finns också, kanske litet överraskande, en kvinna. På stenen utanför Järvsö kyrka förefaller män och kvinnor nästan jämställda. Tre generationer träder fram: "Unnulv och Fjolvar reste denna sten efter Djure, sin fader, Redulvs son och efter Haurlau, sin moder, Fjolvars dotter på Vitgudstad.
Forskarna tror att den sistnämnda orten är Sörviksta i Forsa socken, varifrån Djure hämtade sin hustru Haurlau. Tydligt är hur jämlikt föräldrarna beskrivs i texten. Kvinnans ursprung, liksom hennes minne, är beskrivet.
På stenen i Järvsö är kvinnan inte någon förtryckt varelse, utan en jämlike med säkert betydande makt och ställning.
Runstenarna skulle synas
Runstenenar har aldrig tjänat som gravstenar, utan var och är ett mycket påkostat minnesmärke över personer med ekonomisk och social betydelse i en bygd. Stenarna restes för att synas. De placera-des därför vid viktiga vägar, vägkorsningar, gravfält och tingsplatser.
Kyrkön, som stenen är rest på, har alltid varit en sådan betydelsefull plats. Längs den 954 meter långa ön gick vägstråket söder-norr, Uppland-Norge, och öster-väster, kusten-Dalarna. Här fanns två stenkistebroar och här var kanske en viktig handelsplats både under förkristen och senare tid.
Hedniskt - kristet
Runsten i Järvsö står både i den hedniska och kristna världen med sin drakslinga och sitt trotsiga kors. Den talar om brytningstiden när hälsingarna bytte tro. Om detta handlar även det musikdrama, Djure Jarl, som med runstenen som inspiration skapades för fyrtio år sedan och som sedan dess uppförts på Klockarholmen nedanför kyrkan ett antal gånger.
Åke Ohlmarks skriver i "100 svenska runinskrifter" bl.a. följande: "Med sina eleganta proportioner och sin sällsynt välristade och tyd-liga spiralslinga med korset över, är stenen Hälsinglands vackraste runsten".