Den är byggd 1731 och bär på en 270 år lång historia om byggnadsskick, boendemiljö samt församlings- och familjeliv. Byggningen uppfördes av prosten Petrus Schissler år 1731. Han rev då flera hus i gården som dittills bestått av femtontalet sådana. Alltsedan medeltiden har på denna plats funnits kyrka, kyrkogård och prästgård och på dess gårdsplan en runsten rest omkr. 1025-1050.
Byggningen är uppförd av liggtimmer i två plan. Bottenvåningen inne-håller förstuga, kök, kökskammare, mellankammare, storstuga (sal) och två sidokammare. Samtliga rum har eldstäder i form av kakelugnar vilka är original från skiftet 1700-1800. Den anmärkningsvärt vackra byggningen är reveterad med vit puts, målad i gult på knutar, dörrar och foder.
Familjen Baelter med 18 barn
Dr Lars Baelter efterträdde Schissler 1756. Han var då gift för andra gången och hade i första äktenskapet en dotter och fick med sin andra hustru tolv döttrar och fem söner varför familjen bestod av tjugo personer. Han uppförde en stor gästbyggnad i vinkel med den nu säkert mycket trånga bostaden. Den stod kvar till 1870-talet då den revs och ersattes med nuvarande prästgård som är tjänstebostad åt kyrkoherden.
Det var i denna Baelters privata byggnad som ärkebiskop Johan Olof Wallin bodde under sin vistelse här vid invigningen av nya kyrkan i juli 1838. Han skrev här den berömda Järvsöpsalmen (Sv.ps.512).
Gamla prästgårdar är unika i landet som museer. Järvsö gamla prästgård har bevarats genom tiderna och genom att ej vara bebodd sedan 1870-talet undgått förändringar.
Socknens största järnhäll
I den murade köksspisen med ansenlig dimension ligger en järnhäll som troligen är socknens allra största. Där är ingjutet BR MEK 1777. Det be-tyder Benkt Ruth och Maria Eleonora v Kiöhling och vilka var prästfolk här vid denna tid.
Prästgården räddas undan rivning
När Hans Lindlöf tillträdde kyrkoherdetjänsten 1793 ville kronoombuden riva 1731 års byggnad men sockenmännen yrkade på reparation vilket också kom att göras. På så sätt räddades den in i 1800-talet och moderniserades med sex kakelugnar, oljemålning på alla snickerier, sänkta trösklar och höjda dörrar mm. Hela huset rappades utvändigt på påspikade ribbor.
Här bodde Ingmar Bergmans farfars mor
Filmregissören Ingmar Bergman har sina rötter i Järvsö. Hans farfars far kom från Bergmansgården i Kramsta och hans farfars mor från denna prästgård. Bondpojken blev präst och kunde gifta sig med prostmamsellen och deras fortsatta historia fram till nutid utgör material i flera av Ingmar Bergmans produktioner. Prosten hette nu Eric Agrell och även under dennes tid var prästgården rivningshotad men räddades denna gång genom att Agrell ansåg att först skulle den stora kyrkoskulden betalas innan ny prästgård byggdes. I gården föddes enligt den textila forskningen den s.k. Järvsösömmen, en broderteknik som utfördes av prästgårdens många döttrar.
Siste prästen i Gamla prästgården
När O.A. Wallén med familj flyttade in i prästgården 1873 var den omodern och mycket tungarbetad. Det blev helt nödvändigt att bygga en ny tjänstebostad. Men lyckligtvis revs inte den gamla utan fick stå kvar. Däremot revs den Baelterska gästbyggningen och på dess grund uppfördes den nya prästgården 1879 och vilken ännu idag är kyrkoherdens tjänstebostad. Sedan 1731 års hus upphörde som bostad stod det tomt från 1879 till 1973.
Det året öppnades gården som museum sedan den genomgått nödvändig restaurering. Generösa donatorer har med möbler och inventarier gjort det möjligt att återskapa ett 1800-talshem fyllt av historia som på detta sätt gjorts förunderligt levande.