Kyrkan ersatte en medeltida, mycket mindre byggnad som troligtvis var belägen söder om den nuvarande byggnaden. Förmodligen har det funnits ytterligare en kyrka men om denna finns inga uppgifter bevarade. Den medeltida kyrkan ska ha varit en av de äldsta stenkyrkorna i stiftet på sin tid. Det berättas på 1750-talet om den att den var 18 meter lång, 9 meter bred och 5,4 meter hög, och då räknade man in en tillbyggnad åt väster som gjorts 1739. Inne i kyrkan fanns altare, predikstol och bänkrum i fyra avdelningar samt två läktare.
Vrå kyrka
Vrå kyrka byggdes under den stora kyrkobyggnadsperioden på 1830-talet. Den är en typisk nyklassicistisk byggnad, med former från antiken, ren och stram i både färg och form. Kyrkan är i regel öppen varje dag kl 8-18.
År 1838 invigdes Vrå kyrka av biskop Esaias Tegnér.
Foto: Bengt-Åke Fasth
Grundstenen till dagens kyrka i Vrå lades år 1834 efter ett beslut taget 1833. Kyrkan byggdes sedan 1835 och den sten som krävdes skulle tas fram av socknens hemman. Kyrkbygget innebar stora uppoffringar för den fattiga befolkningen. Den 11 september 1833 skrevs kontrakt om kyrkobyggnaden mellan Vrå församling och byggmästaren P. Petersson från Sandhult. I kontraktet stod bland annat att hela kyrkobyggnaden skulle stå färdig år 1836, utom rappning av tornet som skulle utföras året därpå. Det är osäkert exakt när kyrkan stod klar, men beslutet om syn av den fattades 1837. År 1838 invigdes Vrå kyrka av biskop Esaias Tegnér.
Den nya kyrkan är omgärdad av en kallmurad gråstensmur och en trädkrans av lönn som omfamnar kyrkan sommartid med grönska.
1958 fick kyrkan sin nuvarande interiör med färgsättning i grått, blått och rött.
Foto: Bengt-Åke Fasth
Kyrkans interiör
Fram till 1950-talet hade inga större renoveringar gjorts i kyrkan, bara underhållsarbeten hade utförts. 1951 kom förslag om restaurering av kyrkan och nästa år bestämdes att det skulle göras en restaurering. Den pågick från början av 1957 till april 1958 och det var då kyrkan fick sin nuvarande interiör med färgsättning i grått, blått och rött. Även nuvarande sakristia och konfirmandrum tillkom vid denna renovering.
Altartavla målad av Salomon Andersson, Växjö.
Foto: Bengt-Åke Fasth
Altartavlan är gjord av kapten Salomon Andersson, Växjö, en på sin tid flitigt anlitad konstnär. Flera kyrkor i Växjö stift har liknande altartavlor, bl a Annerstad, Skatelöv, Nöbbele, Väckelsång och Linneryd. Målningen i Vrå är en kopia av P P Rubens målning i katedralen i Antwerpen.
Unik ljusbärare gjord av redskap.
Foto: Bengt-Åke Fasth
En helt unik ljusbärare pryder kyrkorummet. Den är tillverkad av Rolf Svensson, Vrå och består av delar från redskap som i långa tider varit i människans tjänst såsom plog, vagnshjul och vattenrör.
Orgeln byggdes 1853 av Johannes Magnusson i Lemnhult.
Foto: Bengt-Åke Fasth
Orgeln är, tillsammans med altartavlan, kyrkorummets förnämligaste klenod. Orgeln är byggd 1853 och är därmed den första och enda hittills i kyrkan. Den här byggd av Johannes Magnusson i Lemnhult. Han var mest verksam i stiftets nordöstra delar. Endast få orglar finns bevarade, såsom Skirö, Bäckebo, Åseda. Magnusson hade ett begåvat barnbarn – skalden Hjalmar Gullberg, som diktat om sin morfars orglar i Växjö stift.
Gravkapellet byggdes 1968.
Foto: Bengt-Åke Fasth
Gravkapell
I samband med en utvidgning av kyrkogården, som gjordes 1964, bestämdes att ett gravkapell skulle byggas. Det stod klart 1968. Kapellet är byggt i betongsten som utvändigt putsats och kalkats. På gavelväggen invändigt finns en målning med motiv ur Joh. 11:25: ”Jag är uppståndelsen och livet, den som tror på mig, han skall leva om han än dör”.
Allmän information om Vrå kyrka
Öppet i regel varje dag kl 8-18.
Tillgänglighetsanpassad via portabel ramp.
Vrå kyrkogård
Vrå kyrkogård har anor sedan medeltiden, de första gravstenarna monterades kring 1850. Trädkransen av lönnar och stenmuren ramar in de äldre delarna av kyrkogården.