Allt oftare får jag höra, faktiskt såväl från barn som från vuxna: ”Nej, jag tror
inte på sånt där med Gud. Jag tror på vetenskapen, evolutionen och big bang.”
Eller liknande.
Ju fler gånger jag hör det där, desto mer bekymrad blir jag. Allra mest när jag hör det från barns munnar. Jag förstår att detta är något de hört hemma. Under våren har jag fått mejl från gymnasister som fått i uppgift att analysera relationen mellan tro och vetande. En bra och spännande uppgift! Men vissa av elevernas frågor till mig avslöjar djupt rotade fördomar och rent felaktiga påståenden om förhållandet mellan tro och vetenskap. T ex frågan: ”Under 1700-talet och tidigare så var kyrkan mot vetenskap, hur ställer sig kyrkan till vetenskap idag?” Låt mig därför säga det uppenbara en gång för alla: Tro och vetenskap är INTE varandras motsatser!
TRO OCH VETENSKAP
Tro och vetenskap hänger på många sätt ihop. Båda är mycket viktiga och kompletterar varandra. Naturvetenskapen försöker t ex svara på frågor om hur saker och ting fungerar och vad som har hänt: atomer, celler, astronomi,
fysikens lagar, dna, m m. Det är frågor som religionen inte svarar på. De
religiösa texterna är inte skrivna för att vara naturvetenskapliga protokoll.
Religion, och specifikt den kristna tron, svarar istället på frågor om vad som
ligger bakom allt, om meningen med livet och att vi finns till, om målet för det
mänskliga livet och vårt ursprung, alltså frågor om varför vi finns till överhuvudtaget och frågor om kärlek, hopp, liv, död och evighet. Det är frågor som vetenskapen varken kan, vill, eller ens försöker svara på. Kort sagt: Vetenskapen svarar på frågan ”Hur?”, religionen svarar på frågan
”Varför?”.
KYRKAN DRIVER UTVECKLINGEN
Kyrkan har genom historien överlag inte varit emot den vetenskapliga utvecklingen. Tvärtom har kyrkan drivit den. Det är den kristna kyrkan som är upphovet till hela skolsystemet och universiteten i Europa och i stora delar av världen. Kyrkan byggde upp, utvecklade och hade hand om skolan i Sverige ända in på 1900-talet. Det är därför traditionen med skolavslutningar i kyrkan finns.
Det är klosterväsendet, med munkar och nunnor, som är upphov till den moderna sjukvården och läkekonsten. När ett kloster grundades hade man kyrka,
men också skola, och sjukvård i klostret. Människor kom till klostren, inte bara
för att fira gudstjänst, utan också för att utbilda sig och för att få vård. Det var i
klostren som böcker skrevs och förvarades långt innan tryckpressen var uppfunnen. Det var munkarna som kunde skriva och läsa och därför lärde ut sådant. Man utvecklade jordbruket, och byggnadskonsten, matematiken m
m. Klosterväsendet har mycket stor del i det moderna samhällets framväxt också i Sverige. Detta fortsatte t ex på 1800-talet när andra kyrkor anlade missionsstationer runt om i världen för att sprida budskapet om Jesus. Då
byggde man tre saker överallt: kyrka, skola, sjukstuga.
FORSKNING ÄR VIKTIGT
Visst har makthavare i kyrkor över världen vid olika tillfällen i historien hamnat i konflikt med forskare och motarbetat dem. Visst finns det ett litet antal så
kallade ”högerkristna” i USA som mycket högljutt hävdar konstiga saker tvärtemot nutida forskning. Samtidigt är det ofta kristna som drivit forskningen, särskilt den naturvetenskapliga forskningen, framåt. Flera av de som bevisade att jorden är rund var fromma, troende katoliker. Den romersk-katolska kyrkan har hela vetenskapliga avdelningar med både astronomer och dnaforskare som bidrar till ledande forskning på universiteten i världen, t ex Francis S Collins, som var med och kartlade det mänskliga genomet och dnasträngen. Ingen av de stora kyrkorna i världen idag sätter tro och vetenskap emot vartannat. Tvärtom tar många kyrkor t ex klimatforskning på mycket stort allvar och driver forskningen framåt och påverkar makthavare, för jordens och människans skull. Vill du veta mer om relationen mellan kristen tro och vetenskap kan jag varmt rekommendera forskaren Francis S Collins bok som handlar om just detta: ”Guds språk: när vetenskapen möter tron”. Finns som pocket för 54 kr.