När nya kyrkan byggdes ersatte den en medeltidskyrka, som troligen byggts omkring år 1200. Om den var Annerstads första kyrka eller inte vet man inte säkert. Vad man vet är att den gamla kyrkan var byggd i obearbetad gråsten och bestod av långhus, kor och absid enligt katolsk tradition. Även interiören följde den katolska traditionen. Kyrkans klockor hängde i ett fristående torn. Platsen för den gamla kyrkan var nedanför Annderstads nuvarande kyrka invid Bolmån på gamla kyrkogården.

Träkors där gamla kyrkan låg

När Annerstads nya kyrka byggdes revs den gamla kyrkan, som efter många århundraden var i så dåligt skick att den inte längre gick att rädda trots ideliga reparationer. Stenen från den gamla kyrkan flyttades och användes till den nya kyrkan. Som minne efter den gamla kyrkan står ett träkors, idag rest där koret en gång var.

Annerstads nya kyrka

Beslutet att bygga en ny kyrka i Annerstad togs på en sockenstämma den 29 september 1822. Till grund för det låg en votering som gjorts i församlingen efter en syn av den gamla kyrkan där det kom fram att den var i så dåligt skick att reparationer inte längre kunde göras till en rimlig kostnad. Platsen på den nya kyrkan bestämdes till höjden mitt emot gamla kyrkan och grundstenen skulle läggas hösten 1823.

Byggnaden verkställdes 1824 och till det valdes en byggnadskommité. Arbetet med kyrkan leddes av länsbyggmästare Peter Österlöv. Församlingen bidrog med dagsverken och redan den 30 oktober 1824 var murar och torn resta.

Efter att kyrkan invigdes år 1826 har den renoverts flera gånger. Idag har kyrkan en ljus och luftig interiör. Färgsättningen är i blått och guld. Under kyrkans läktare finns St Mikaels kapell där gudstjänster ibland firas under den kalla årstiden.

Krucifix, dopfunt och altartavla

Från gamla kyrkan finns ett krucifix som är gjort i ek under 1400-talet. Troligtvis på 1600-talet tillkom en bakgrundsmålning som sattes fast på korset med Kristus. Dopfunten, en så kallad fabeldjursfunt, från 1200-talet kom åter i bruk som dopfunt i början på 1900-talet. Däremellan användes den att koka tjära i och som blomsterurna.

Altartavlan är en kopia från Växjö domkyrkas tidigare altartavla målad av Salomon Andersson, Växjö. Den föreställer den heliga nattvarden. Annerstads kyrka har också förärats lite kunglig glans. En mässkrud med guldbrodyr skänktes på 1580-talet av kung Johan III till Annerstads kyrka.

Allmän information om Annerstads kyrka

Öppet i regel varje dag kl 8-18.