Hur bedriver kyrkan verksamhet när det inte finns el eller vatten? När vi inte kan nå varandra på telefon? När inget är som det brukar och det inte finns något formulär med genomtänkta punktlistor att följa? Då är vår fantasi ett viktigt verktyg, säger Magnus Hedin, som tillträdde den nyinrättade tjänsten den 17 april.
– Vi ska kunna utföra den grundläggande uppgiften i alla lägen och begravningsverksamheten måste fungera. Vi behöver vara uppfinningsrika, säger Magnus.
Magnus har varit präst i 32 år och var senast kyrkoherde i Moheda pastorat i Växjö stift. Han har även varit fältpräst i hemvärnet i Kronobergs län i tio år. Och så har han gjort lumpen.
– Jag trivs i den militära organisationen. Det är väldigt klara strukturer och var och en vet sin uppgift. I hemvärnet är det speciella att där finns människor med väldigt olika yrkeserfarenheter, som alla bidrar med sin kompetens till det gemensamma uppdraget. Det är spännande, tycker jag, säger Magnus Hedin.
När vi möts denna blöta och gråkalla marsdag lånar han kontorets whiteboard-tavla för att förklara hur den militära själavården är organiserad. På militärt vis ritar han upp en stor triangel som visar hur hierarkin ser ut. I toppen, under ärkebiskopen, finns en fältprost, Jenny Ahlén, som ansvarar för den militära själavården i Sverige. Varje region har en regionpräst och slutligen så finns en mängd fältpräster vid varje hemvärnsbataljon och regemente. Som regionpräst kommer Magnus Hedin att samordna den militära själavården i Region Syd, som omfattar Skåne, Blekinge, Småland och Östergötland. Det motsvarar Växjö, Linköpings och Lunds stift.
– Att bygga upp försvaret handlar inte bara om vapen och andra tunga och hårda saker. Det handlar också om att vårda själen. Det är otroligt viktigt. Som präst i den militära själavården måste man vara öppen för alla trosinriktningar, säger han.
Det är den ena halvan av tjänsten. Den andra halvan är att vara beredskapssamordnare för Linköpings och Växjö stift.
– Jag vet att det finns mycket frågor ute i församlingarna och jag hoppas kunna vara ett stöd i detta, även om det blir svårt att hinna med församlingsbesök med tanke på att tjänsten är stiftsövergripande, säger Magnus.
Vi har levt i fred väldigt länge och har tagit freden för given, menar Magnus Hedin. Han anser att vi är fredsskadade.
– Krisberedskapen räcker inte till när vi tänker civilt försvar, vi behöver planera även för det värsta scenariot. Vi ska inte vara rädda, men vi ska vara förberedda.
Han ser uppgiften att skapa trygghet och stabilitet och komma med hoppet som det allra viktigaste för Svenska kyrkan i orostider.
– I fall av kris eller höjd beredskap ska vi stå för en trygghet trots allt. Visa på att allt inte är förändrat. Om pappa och/eller mamma är inkallad så finns barngruppen, barnkören eller konfirmandundervisningen ändå kvar. Och kyrkklockorna kallar till gudstjänst.
Ser du några utmaningar med att Svenska kyrkan är en del av det civila försvaret och samtidigt ska kunna vara en röst för fred?
– Vi har en försvarsmakt, inte en krigsmakt. Försvarsmakten vill fred. Det är hela poängen.
Charlotte Granrot Frenberg, pressekreterare i Växjö stift
Artikeln har tidigare varit publicerad i Kyrkans Tidning