Foto: Steve Nyström

Tiondeboden i Ingatorp får stort europeiskt pris

Nyhet Publicerad Ändrad

Ingatorpsboden är en av Sveriges allra äldsta bevarade träbyggnader, från början av 1200-talet. Nu belönas den omsorgsfullt utförda restaurationen som blev klar 2017.

Haag, 21 maj 2019 – Vinnarna av European Heritage Awards / Europa Nostra Awards 2019, Europas mest prestigefyllda kulturarvspris, tillkännagavs idag av Europakommissionen och Europa Nostra, två ledande aktörer för Europas kulturarv. 25 pristagare från 16 länder har uppmärksammats för deras imponerande
arbete inom restaurering, forskning, eldsjälar, utbildning, träning och kunskapsspridning. Bland årets pristagare i kategorin Restaurering/Konservering finns den skickligt utförda restaureringen av den medeltida tiondeboden i Ingatorp. Pristagarna kommer att hedras under European Heritage Awards ceremoni den 29 oktober i Paris, i samband med European Heritage Congress.

“Jag är mycket stolt över att få gratulera alla Europa Nostra pristagare 2019. Dessa kulturarvshjältar – professionella och volontärer runt över hela Europa – har verkligen åstadkommit något. De arbetar med att restaurera, bevara, stödja och främja det europeiska kulturarvet, dess monument och historiska platser, och
även dess immateriella kulturarv av högsta möjliga kvalitet. Europa Nostra priserna är ett bevis på det stora inflytande som kulturarvsprojekt har på vår ekonomi, vår omgivning, vårt kulturarv och vår livskvalitet. Europas kulturarv är viktig tillgång för Europas framtid och välstånd. Det är ett central budskap till alla Europas
medborgare och alla framtida ledare av de europeiska institutionerna inför det kommande EU valet”, konstaterar Plácido Domingo, den välrenommerade operasångaren och Europa Nostras president.

Tiondeboden är belägen i den småländska byn Ingatorp och den är en av Sveriges äldsta bevarade träbyggnader. I boden förvarades tiondet, dvs den skatt som utgjorde en tiondel av böndernas årliga produktion, som gick till prästerskapet och kyrkan. Projektet har lagt stor vikt vid att bevara byggnadens medeltida atmosfär och därtill verkat för forskning och förmedling av kunskap om medeltida träarkitektur, hantverk och hållbar förvaltning. Ingatorps församling är tiondebodens ägare och förvaltare som har engagerat och fått betydande stöd av lokalsamhället i projektet. Linköpings stift har finansierat huvuddelen av
restaureringsprojektet och Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet har bidraget med resurser till forskningen och kunskapsspridningen.

Projektet startade 2011 med en grundlig dokumentation och skadeinventering av byggnaden. Reparationstimmer av kvalitet som motsvarade originalet hämtades lokalt från kyrkans egen skog. Timret bearbetades med återskapade medeltida metoder och verktyg och fick efter bearbetning lufttorka före användning. Ett historiskt recept för taktjära och applicering återinfördes, som har visat sig ge ett bättre skydd än moderna tillvägagångssätt.

Projektet har haft stort fokus på kunskapsförmedling och under den i tid utdragna restaureringen anordnades flera kurser och forskningsrelaterade workshops. Kombinationen av tvärvetenskaplig forskning, lokalt engagemang från församlingsbor och hantverkare i materialframställning, restaurering och kunskapsförmedling till en bredare allmänhet har präglat detta kulturvårdsprojekt.

Varje beslut har lagts fram i en öppen diskussion och alla erfarenheter har förmedlats i seminarier, föreläsningar och kurser. En viktig del av den lokala förankringen skedde genom delaktighet i materialanskaffning och tillverkning av
takspån. Mer än 40 bybor, regionala hantverkare och aktiva inom kulturmiljövården medverkade på kurserna, som arrangerades i samarbete med Hantverkslaboratoriet, och bidrog därmed praktiskt till restaureringen. Ett
viktigt syfte med kunskapsspridningen var att resultaten och metoderna från restaureringen kan användas vid den framtida vården av boden men även vid bevarandet av övriga medeltida träbyggnader.

Juryn noterade denna del av projektet, och markerade att ”det har varit fokus på kunskapsöverföring av traditionellt hantverk och även främjandet av en ägandekänsla bland lokalbefolkningen.” Projektet har också resulterat i vetenskapliga artiklar och presenterats på internationella konferenser, och på så sätt garanterat en kunskapsöverföring även på en internationellt nivå.

”Detta har varit en stor insats för bevarandet av en 1200-tals bod,” noterade juryn, ”med hänsynstagande till träets specifika egenskaper. Teamet kring projektet har uppnått ett mycket bra resultat utifrån begränsade ekonomiska resurser och deras mobilisering av personalresurser är lovvärt.”

Mer information: Karl-Magnus Melin│ kalle@timmermanskonst.se│ 0046 733425265

Läs mer om kulturarvet