Kära vänner i Kristus!
Nu firar vi pingst, Andens, hänryckningens och vittnesbördets helg. Pingstens gåva av helig Ande gav Jesu vänner den kraft de behövde för att våga leva vidare i sin tro: i Jesus hade de mött Gud själv. Därför finns vi här idag – samlade till kristen gudstjänst pingstdagen 2018.
För att fira Guds kärlek, trofasthet och Andens nytändning firar vi gudstjänst. I dag tar vi i bruk en ny kyrkohandbok, som hjälp för vårt gudstjänstliv: i våra församlingar och kyrkor, i vårt stift, ja i hela Svenska kyrkan. Gudstjänsten är ett tecken på att den rörelse som tog sin början den första pingstdagen inte har stannat av. Kristi kyrka lever och vill fira gudstjänst med vår tids människor, på vår tids språk. Mycket är nytt. Mycket kommer vi att känna igen. Här finns både tradition och förnyelse.
Ni är idag samlade till gudstjänst i er kyrka, ni som är här just nu. Samtidigt samlas många andra på andra håll i stiftet och i kyrkan i Sverige. Några kommer regelbundet, andra är i kyrkan just nu för att fira en konfirmation, för att kören sjunger eller för att delta tacksägelsen över en kär anhörig som gått bort.
Alla skäl är goda skäl. Vi välkomnar varandra att vara med, att be och sjunga, lyssna eller bara finnas här. Alla sätt är goda sätt.
Svenska kyrkan är en liten kyrkoprovins i den världsvida kristenheten. Ändå hänger vår gudstjänst ihop med hela världens gudstjänst. Det finns det ett slags grundläggande skeende när vi firar gudstjänst som vi kan känna igen oss i över hela världen – även om vi inte förstår de språk som gudstjänsten firas på. Överallt samlas människor och ber. Vi lyssnar till bibelordet och många gånger delar vi nattvardens måltid. Vi rustas och sänds till att fortsätta vår tjänst för och med Gud i våra vardagliga liv. Gudstjänst firas över hela världen och vår nya kyrkohandbok är en av många i en världsvid rörelse av olika gudstjänster – som ändå handlar om samma sak.
Mångfald och olikhet mellan församlingar i vår kyrka är också något gott. I vårt stift har vi allt från kapell till katedral. Den olikheten ska vi ta på allvar. Varje församling ska kunna få hitta sin ”ton” i gudstjänsten, sitt sätt att be och sjunga och låta predikan växa fram. Därför finns det en bredd i bönespråk och musik i kyrkohandboken. Och det ska finnas plats för dig som individ, som människa, för dina egna tankar eller en vila i tystnad. Enhet i mångfald skulle kunna vara en rubrik över vår nya kyrkohandbok.
Jag har längtat efter denna dag, när vi får ta kyrkohandboken i bruk. All glädje i gudstjänstlivet vill jag önska er, och jag ber om Guds rika välsignelse för er alla!