Prioritering och storlek på ersättningen bedöms från fall till fall, i första hand utifrån åtgärdens art och kulturhistoriskt värde. Exempel på åtgärder som normalt beviljas ersättning är:
-
upprättande av vård- och underhållsplan eller annan utredning
-
säkerhetshöjande åtgärder, ex. installation av larm, åskledare eller säkerhetsskåp, utbyte av brandfarliga elinstallationer
-
klimatförbättrande åtgärder
-
konservering och stöldsäkring
-
takreparationer
-
takavvattning och dränering
-
restaurering av äldre fönster
-
orgelrestaureringar
-
tjärning av spåntak beviljas i regel hög ersättning, men övrigt löpande underhålls ges normalt ingen ersättning.
-
större restaureringsarbeten beviljas vanligen endast en mindre del av totalkostnaden i ersättning.
Fördelningen av ersättningen görs av stiftsstyrelsen efter förslag från stiftets regionala samrådsgrupp. Samrådsgruppens ordförande är domprosten och sekreterare är stiftsantikvarien. Ledamöterna består av representanter för länsstyrelserna och länsmuseerna i stiftets tre län, samt representanter från stiftsfullmäktige.
Som för villkor att ersättning ska beviljas gäller att det måste finnas en godkänd vård- och underhållsplan. Denna plan ska också vara registrerad i Svenska kyrkans Kyrkobyggnadsregister, som ingår i Kollekt- och betalsystemet (KOB). Den sökande ekonomiska enheten måste själv göra registreringen.
