Mänskliga rättigheter kränks i dagens värld på sätt som inga ord kan beskriva. Nyheter från världen påminner oss om att mänskliga rättigheter minst av allt är självklara. Varje dag måste de erövras på nytt. I somliga länder offrar människor mycket i den kampen. Också i vårt land måste vi hela tiden påminna oss om dessa perspektiv.
Egentligen är det bara under en kort tid i mänsklighetens historia, i en tämligen liten del av världen, som enskilda människor haft frihet att välja sina egna vägar i livet. Klaner, släkter, stater, partier, religiösa institutioner; listan kan göras lång över alla som genom historien gjort anspråk på att styra människors liv. Förmodligen har frågan om människors rätt att forma sina egna liv sannolikt varit en laddad fråga ända sedan tidernas begynnelse.
Efter andra världskrigets fasor skapades deklarationen om mänskliga rättigheter 1947 av det då nybildade Förenta Nationerna. Även om rättigheterna kan tyckas tydligt formulerade har tolkningen av dem gått vitt isär. En konfliktyta har varit om rättigheterna ska tolkas som individuella eller kollektiva rättigheter. Ska rättigheterna tolkas som frihet från all yttre styrning av människan? Eller ska de tolkas som rätten till lika livsmöjligheter för alla? Mänskligheten har alltså fortfarande lång väg att gå i brottningen både med innebörden i begreppet mänskliga rättigheter och hur de ska förverkligas. Därför behövs samtal, möten och perspektiv i arbetet. MR-dagarna i Linköping är viktiga.
Och det finns redskap för djupare förståelse av rättigheternas teori och praktik; 1998 belönades statsvetaren och moralfilosofen Amartya Sen med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sina studier av orsaker till svältkatastrofer. Sen visar i sina studier hur avgörande fria massmedier och demokrati är för att undvika svältkatastrofer. Enligt Sen är sambandet mellan demokrati och fria medier å ena sidan, och avsaknad av svält i själva verket är så starkt att det inte finns något exempel på ett demokratiskt styrt land som drabbats av svält. Detta gäller oavsett om det är ett rikt eller fattigt land. En konsekvens av Sens forskning är att människors hälsa kan användas för att mäta graden av demokrati och det fria utrymmet för massmedier i ett land. Detta sätt att mäta är därför också numera införlivat i FN:s sätt att mäta utvecklingsgraden i olika länder.
Tema för årets MR-dagar är just rätten till hälsa. I år är Linköpings kommun värd och Svenska kyrkan är en av medarrangörerna. Vi ser fram mot intensiva dagar med viktiga samtal, intressanta seminarier och workshops. Försvaret av de mänskliga rättigheterna mår bra av att olika perspektiv får mötas och brytas mot varandra. Vi hälsar därför alla deltagare varmt välkomna till årets MR-dagar i Linköping!
Martin Modéus, biskop i Linköpings stift
Lars Vikinge, kommunfullmäktiges ordförande i Linköping
Artikeln publicerad i Corren 11 november