Att Gud kommit till världen gör att vi kan lita på att Gud känner människan. Kristen tro har en gudsbild som talar om Gud på två olika sätt samtidigt. Dels som oändligt stor, andlig och omöjlig för människan att uppfatta. Dels som påtaglig, kroppslig och vardaglig.
”Var inte rädda”
I bibelns berättelse om natten då Jesus föds i Betlehem finns ett gemensamt bud till mänskligheten. Var inte rädda! Så sjunger änglarna i julnatten till alla de människor som finns med i berättelsen. För de är rädda. Det börjar hos Maria som blir förskräckt över uppdraget hon får, att vänta och föda ett barn. Och Josef blev lika förskräckt. Och när barnet var fött i Betlehem och änglarna visar sig för herdarna i den mörka natten, då blev de också rädda. När sedan de vise männen följer stjärnan till Jerusalem och frågar kung Herodes efter den nyfödde konungen, då blir Herodes rädd i all sin makt.
När livet överraskar och inte blir som vi tänkt - då blir vi människor rädda. Men när barnet föds i Betlehem blir Gud en av oss. Och när han växer upp fortsätter han att se människan. Han möter den som är i nöd, han ger meningen tillbaka, han ställer ingen vid sidan av.
”Ett barn blir oss fött”
I julnatten hände det som så många hade hoppats på och som profeten Jesaja hade sagt: ”Ett barn blir oss fött, en son blir oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, fridsfurste”. Och änglarna kunde sjunga till mänskligheten: ”Var inte rädda”!
Julevangeliet kan du läsa i Lukasevangeliet kapitel 2 vers 1- 20 eller här