Värd i S:t Lars kyrka

Kyrkvärd och Gudstjänstvärd

Bakgrund

Det finns en lång historisk tradition av att församlingsmedlemmar deltagit i och haft särskilt ansvar för olika delar av församlingens praktiska angelägenheter och arbetet kring gudstjänsterna. Redan på 400-talet i Rom finns det dokumenterat hur lekmän hade ansvar för praktiska angelägenheter kring församling och gudstjänstliv.

Fortfarande är uppdraget som kyrkvärd i mångas ögon ett hedersuppdrag. Församlingsrådet utser kyrkvärd på förslag av församlingsherden som sedan utövar tillsyn över kyrkvärdarnas verksamhet.

Kyrkvärdens funktion i gudstjänsten

Uppgiften att vara kyrkvärd innebär ett särskilt ansvar i gudstjänsten. Kyrkvärdskapet är en del av det liturgiska ämbetet. I många församlingar använder man även begreppet gudstjänstvärd vilket säger något om uppgiftens art.

Man är värd i ”Guds tjänst” och har som sin främsta uppgift att skapa delaktighet och hemkänsla för gudstjänstdeltagarna. Alla som kommer till kyrkan ska känna att de har ett utrymme där, att de är inkluderade och att de tillsammans med dem som tjänstgör blir en del av ett sammanhang.

Kyrkvärden är aktiv i de moment som ingår i gudstjänsten, såväl i förberedelserna som i genomförandet.

Finns vid entrén inför gudstjänsten

Det ger en trygghet om kyrkvärden finns vid dörren när kyrkobesökaren kommer in. Att få bli mött av någon, att få växla ett ord, eller få ställa en fråga är en god början till gudstjänsten. Gud är relation, och vi är med och skapar goda gudsrelationer när vi möter människor. 

Textläsning

Kyrkvärdar läser dagens texter i överenskommelse med tjänstgörande präst. Oftast handlar det om gammaltestamentlig- och episteltext.

Kollekt

Under psalm oftast efter predikan tas dagens kollekt upp. Efter insamlandet går man till koret där prästen ber om Guds välsignelse över gåvorna.

Förbön

Kyrkvärden har möjligheten att själv vara med om att utforma de ord som sägs i gudstjänsten genom att själv skriva förbönen som enligt kyrkohandboken ska vara förberedd av präst eller lekman och också vara lokalt förankrad.

Nattvard

Kyrkvärden ställer i ordning nattvardskärlen ute i sakristian. Kärlen bärs sedan antingen in i kyrkan under procession eller så låter man dem stå på altaret vid mässans början enligt prästens avgörande.

Mässfirande

Kyrkvärden kan och får gärna vara delaktig i utdelandet av nattvarden. Vanligt är att präst delar bröd, medan kyrkvärd delar vinet.

Recession

Under slutpsalmen bär präst och kyrkvärd oftast ut nattvardskärlen.

Efter gudstjänsten

Efter gudstjänsten gör kyrkvärden i ordning efter måltiden, räknar kollekt och har även att i första hand se till människors behov genom att finnas i kyrkan.

Förväntningar på uppdraget

Att vara kyrkvärd eller gudstjänstvärd innebär att man får kunskap om hur en mässa eller gudstjänst går till. Man får även utbildning i hur man använder mikrofon och hur man läser bibeltexter i kyrkolokalen. Det innebär även att man som värd får lära känna andra människor och samarbeta med såväl personal som andra ideella. 

För att bli värd tar man kontakt med Cecilia, se kontaktuppgifter nedan, och diskuterar förväntningar och hur det går till. Du behöver inte ha några förkunskaper utan kommer få lära sig allt av personalen och andra ideella i kyrkan. Det är dock bra om man är van vid att gå och delta i mässa eller gudstjänst med regelbundenhet.