Påskens berättelse är berättelsen om att det aldrig är kört. Att bleka vinterspöken åter kan få liv och färg. Att vi kan resa oss efter varje smäll. Att livets trotsighet är en kraft att räkna med. Genom att Jesus uppstår från döden visar Gud att det onda vi gör och som vi ser runt omkring oss hela tiden är besegrat. Vi kan få uppleva förlåtelse och får möjligheten att börja om. Livet har segrat. Det är aldrig kört. Det är centrum i kristen tro.
Påsken infaller på olika datum från år till år men alltid mellan den 22:a mars och 25:e april. Påskdagen räknas ut i relation till vårdagjämningen som är den dag på året där dag och natt är lika långa. På ett kyrkomöte i Nicaea år 325 bestämdes att påskdagen är den första söndagen, efter den första fullmånen, efter vårdagjämningen.
I protestantiska och romersk-katolska kyrkor används den gregorianska kalendern sedan 1500-talet. I vissa ortodoxa kyrkor använder fortfarande den julianska kalendern som infördes av Julius Caesar år 46 f.kr. Skillnaden mellan dessa ligger främst i hur man beräknar skottår vilket gör att de inte ligger i fas med varandra. För närvarande skiljer det sig 13 dagar mellan den julianska och gregorianska kalendern.