.jpg?DoProcessing=&ci=0,0,1920,1080&w=1680)
Vad är Sjukhuskyrkan?
Sjukhuskyrkan finns på sjukhuset som ett komplement till övriga vårdgivare, och har ett särskilt ansvar för den andliga vården på sjukhuset.
Sjukhuskyrkan är ett samlingsbegrepp för Frikyrkornas och Svenska kyrkans arbete på sjukhus i Sverige.
Sjukhuskyrkan är till för alla som vistas på sjukhuset; patienter och deras anhöriga, sjukhusmedarbetare samt studenter som befinner sig på sjukhuset under sin utbildning.
Med oss kan Du tala om livet, både dess glädjeämnen och dess sorger. Vi har en särskild kompetens när det gäller livets andliga och existentiella frågor som; "Varför drabbar detta mig?", "Vad är meningen med mitt liv?", "Finns Gud?"
I vårt uppdrag ligger också att förmedla kontakter med företrädare för andra religioner och samfund än de vi själva tillhör. Vi för inga journaler och arbetar under tystnadsplikt. Sjukhuskyrkan försöker att avpassa vår verksamhet så att vi kan nå alla våra målgrupper. Sjukhuskyrkan finns representerad i hela landet.
Klicka här för att komma till Sjukhuskyrkorna i Sverige.
Sjukhuskyrkan – församlingarnas angelägenhet
Sjukhuskyrkan är inte en egen kyrka eller en egen församling. Vi är sända till sjukhuset från Linköpings Domkyrkoförsamling, Frikyrkorådet. (Frikyrkorådet är en sammanslutning av ett antal frikyrkoförsamlingar i Linköping med omnejd.) samt de ortodoxa församlingarna i Linköping.
Vår verksamhet finansieras för Svenska kyrkans del av våra medlemmar, för Frikyrkorådet del av kollekter och bidrag från frikyrkoförsamlingarnas medlemmar samt bidrag från SST (statens stöd till trossamfund), SST ger även ett bidrag till en av de ortodoxa församlingarna i Linköping för finansiering av deltidspräst på US.
Helhetssyn på människan
All vård idag ska bedrivas utifrån en helhetssyn på människan; att vi är både kroppsliga, själsliga, andliga/existentiella och sociala varelser. Sjukhuskyrkan finns på sjukhuset för att vården skall ha möjlighet att uppfylla denna uppgift att se till "hela människan". Denna helhetssyn avspeglas också i att vi vänder oss till medarbetare på sjukhuset, såväl som till patienter och anhöriga.
Kropp – vår kropp är inte frikopplad från resten av vårt väsen, mår vi dåligt i kroppen påverkas vi också till själ och ande och vår sociala roll kan förändras, och tvärt om.
Själ – våra tankar och känslor kommer ur våra erfarenheter och vår livssituation. När kroppen blir sjuk påverkas också hur vi känner oss och tvärt om. När vi mår dåligt till följd av till exempel stress påverkas också kroppen.
Andlig/existentiell – när vi funderar över livet och alla dess "Varför"- frågor som inte har något enkelt svar, eller något svar alls, sysslar vi med vår andliga/existentiella del av vår personlighet. Till exempel: "Varför drabbas just jag så hårt?", "Är denna sjukdom ett straff för något jag gjort?" "Finns Gud?" Dessa frågor blir särskilt aktuella när sjukdom och olycka drabbar oss. Andligt/existentiella funderingar som inte tillåts ventileras kan leda till att vi mår dåligt också till kropp och själ och påverkar hur vi fungerar socialt.
Social – vi har olika roller i olika sammanhang. Ofta har vi vant oss vid att ha en bestämd roll på arbetsplatsen, hemma, i idrottsföreningen, i samhället och så vidare. Om vi blir sjuka för en längre tid tvingas vi att fundera kring om vår roll i olika sammanhang kommer att förändras. På samma sätt kan en förändring i vårt sociala sammanhang, som att bli uppsagd från arbetet, att pensioneras, att drabbas av skilsmässa eller av att någon betydelsefull person dör, påverka oss även till kropp, själ och våra tankar på andliga/existentiella frågor.
