Linköpings domkyrkopastorat

Prata med oss

Kontakt

Linköpings domkyrkopastorat Besöksadress: Ågatan 40 , 58222 Linköping Postadress: Box 2037, 58002 Linköping Telefon: +46(13)205000 E-post till Linköpings domkyrkopastorat Webbplats

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Om oss

Tillsammans är vi Svenska kyrkan i Ryd


Om församlingen

Linköpings Ryds församling är en lokal församling i Linköpings stift i Svenska kyrkan. Församlingen är en del av Linköpings Domkyrkopastorat.
Församlingen är den grundläggande enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I dessa uppgifter skall frivilliga, förtroendevalda och anställda i församlingen samverka. Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. Kyrkans och församlingens uppgift är att förkunna budskapet om Kristus och genom olika mötesplatser och enskilda möten visa på Gud i människors liv.

Tillsammans är vi en öppen mötesplats

Människan är skapad av Gud och oändligt värdefull i Guds ögon.

Mikaelskyrkan är öppen för alla. Den är en levande mötesplats för många människor i olika åldrar, från olika länder, med olika språk och olika syn på den kristna tron. Här möts barn, familjer, ungdomar, studenter och vuxna i samtal, grupper, musikverksamhet, enskild andakt och gudstjänst. Gudstjänsten är centrum, en plats där vår gemenskap med Gud och varandra stärks.

Tillsammans är vi en del av kyrkan i världen.

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktionen är ett grundläggande måldokument som berättar vad församlingen vill arbeta med och stå för. Här presenteras också de särskilt prioriterade områdena som församlingen arbetar aktivt med.

Innehållet i församlingsinstruktionen är ett gemensamt arbete där många människor har varit involverade i samtal under öppna församlingsträffar, i kyrkoråd och arbetslag.

Här kan du ladda ner Församlingsinstruktionen

Från Mikaelskyrkans barndom
Mikaelskyrkan på 70-talet. Innan församlingsgården byggdes Bild: Okänd

Historia

Ryd tillhörde vid medeltidens slut Maria Magdalena prebende (ett pastorat vars inkomst användes till att betala lönen för en viss befattning inom kyrka eller skola) vid domkyrkan. Man förmodar att kyrkan erhållit gården genom en donation.

Vid reformationen övergick gården i kronans ägo men förvärvades 1629 av fogden Peder Mattson, vilken samma år adlades med namnet Stjernfelt. Gården som nu fick säterikaraktär ärvdes på kvinnolinjen och kom därigenom i släkten Boijes ägo. Av ägarna inom denna släkt har vi särskild anledning att nämna Karl Gustaf Boije, född 1697 och död 1769. Han ägnade sig med framgång åt fåravel men var även politiskt verksam som medlem av hattpartiet. Det var han som omkring 1720 lät uppföra den bevarade mangårdsbyggnaden samt omkring 1765 det präktiga spannmålsmagasin, vilket i våra dagar omändrats till kyrkan.

Mangårdsbyggnaden har reparerats i olika omgångar, vilket förändrat interiören. Till det yttre har den behållit sin karaktär från tidigt 1700-tal. För den senaste ombyggnaden på 1960-talet anlitades arkitektfirman Höjer-Ljungqvist. Nämnda firma har också svarat för en betydande del av den nya bostadsbebyggelsen på det Rydsområdet. Linköpings stad hade vid 1920-talets början köpt in Ryd och lät först arrendera ut gården. Det starkt växande Linköping krävde under 1960-talet mera mark för sin omfattande byggnadsverksamhet. Rydsområdet var begärligt och en stadsplan med bostäder för ca 10 000 personer kom till. Det nystartade universitetet kunde här tillgodogöra sig ett större område för studentbostäder.

Den nya stadsdelen i Ryd behövde en kyrkolokal. Tidigt väcktes förslaget att utnyttja det gamla timrade magasinet. Man kunde därvid lösa användningsproblemet för en byggnad, vilken man av kulturhistoriska skäl ville bevara. Ombyggnad av ett magasin till kyrka är i våra dagar ej något unikt. Man kan som jämförelse nämna den 1960 invigda Hjärsta kyrka norr om Örebro centrum. Kyrkorna i Hjärsta och Ryd har båda blivit uppkallade efter S:t Mikael. Ritningar till ombyggnaden av magasinet i Ryd gjordes upp av Bertil Berglind vid Höjer och Ljungqvists arkitektkontor och godkändes i november 1970. Olof Carlsson i Skeda var byggmästare och den färdiga kyrkan invigdes Kristi Himmelfärdsdag1972 till stadsdelskyrka inom Linköpings domkyrkoförsamling. Den första januari 1989 delades domkyrkoförsamlingen och Ryd blev egen församling.

Kyrkan ligger på en höjd öster om den bevarade mangårdsbyggnaden. Den timrade åldriga byggnaden kontrasterar starkt mot den moderna bebyggelsen som omger den. Kyrktomten är ganska liten och karaktäriseras av gräsmattor och kala berghällar.

Kyrkobyggnadens exteriör är i stort sett oförändrad sedan magasinstiden. Väggarna är av liggande rödfärgat timmer med brädklädda knutar och bjälkändar. Istället för de ursprungliga gluggarna med träluckor finns nu fönster. De hade samma stickbågiga eller rektangulära form som luckorna hade. Det nedersta fönstret åt norr har förstorats något. Taket är brutet och upptill valmat samt täckt med spån. Den gamla ingångsdörren sitter på sin ursprungliga plats på västra långsidan. Innanför dörren ser man anteckningar från tidigare epoker. Någon har hållit räkning på hur många spannmålssäckar eller dylikt som passerat in i förrådet. Kyrkan har två nyupptagna ingångar, en åt öster och en åt söder.

Interiör

Genom den nuvarande huvudingången i söder kommer man in i ett förrum med ursprunglig låg takhöjd. Härifrån leder dörrar till kyrksal och sakristia. Genom en trappa kommer man upp till en övre sakristia, samt en musiksal.

Från Mikaelskyrkans barndom
Första spadtaget till församlingsgården vid Mikaelskyrkan Bild: Okänd

Kyrksalen, vilken är riktad åt norr, upptar två tredjedelar av magasinsbyggnaden. Rymd har man här erhållit genom att avlägsna andra våningens golv. Bjälklaget till tredje våningen har bibehållits och stöttas av två nyinsatta stolpar. Rummet får nu dagsljus från fönster i tre nivåer. Golvet består, liksom i förrummet, av breda granplankor.

Väggarna är klädda med juteväv eller skivor som målats i ljusa toner. Grovt bildade väggstolpar har lämnats synliga. Som sittplatser har man fasta bänkar laserade i grön färg. Salen är beräknad att rymma mellan 150 och 200 personer. En liten läktare finns på södra väggen.

Framför norra väggens fönster står altaret. Det har byggts upp av virke från magasinet.

Korset, vilket är av samma material, har utformats av Gunnar Kanevad, Linköping. Han har också svarat för sex golvljusstakar av trä. Ovanför altaret hänger en ikon med motiv av Kristus som allhärskaren, utförd av Erland Forsberg. På väggen till vänster om altaret hänger även där ikoner utförda av Erland Forsberg. Till höger när man kommer in i kyrkan hänger även där en rund ikon utförd av Erland Forsberg 1990.

Ljusbäraren i koret och dopfunten har skapats av smeden Lennart Larsson. Dopfuntens skål är formgiven av Erika Lagerbjelke, Orrefors 2005. På västra väggen nära ljusbäraren står träskulpturen Maria i barken av träkonstnären Eva Spångberg.

Till höger om altaret är orgeln som invigdes 1974 placerad. Den har 17 stämmor och kommer från Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Till höger, längst bak i kyrkorummet finns en fri yta runt ljusbäraren som ger plats för enskild andakt. Bänkarna grupperas så att en gång bildas i byggnadens mittaxel.

Kyrkans textilier har i teknik och färger anpassats till lokalens rustika karaktär. Flertalet av dem har komponerats av Märta Gahn, till exempel altare- och ambokläde, vävda av Mona Wassen, Åkersberga, mässkrud i blått och vitt, vävd av Brita Haking, Järfälla, samt kalkkläde av venetiansk sidendamast med broderier utförda av Märta Gahn.

Altarduken är av linne och den knypplade spetsen heter ”Mogna Ax”.Dopklänningen är också tillverkad av linne med infällda spetsar som heter ”Ögontröst”. Både altarduk och dopklänning är tillverkade av rydsbon Sally Stehager.

Ett bårtäcke skänkt av Arbetskretsen 2008 finns att använda vid begravning. Nattvardssilvret, med stämplarna K & E C, är en gåva av Valla arbetskrets 1972.

Väster om kyrkan står en låg klockstapel. Fyra grova trästolpar bär upp klockan, på vilken man kan läsa sjätte versen av psalm 163 från 1937 års psalmbok (nummer 56, vers sex i 1986 års psalmbok, där ordalydelsen delvis är en annan).

1990-91 gjordes en renovering av kyrkorummet under arkitekt Sture Ljungqvists ledning samt en större tillbyggnad åt söder efter ritningar av arkitekterna Tomas Fehling och Roger Gustavsson, firma Primavisa.

Mellan de gamla och nya byggnaderna finns en gemensam entré med glasväggar. Därvid får man ett långt perspektiv med altaret som effektfull slutpunkt.

I den nya delen ryms nu församlingssal, arbetsrum och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.

Församlingssalen är kvadratisk med diagonal mittgång. Taket är utfört med mittcentrerad taklutning. Med vitlaserad sågad väggpanel och fönster i full takhöjd i öster och söder samt glassektioner mot avgränsande inre kyrktorg får salen en ljus och öppen karaktär.

I suterrängvåningen finns ett andaktsrum. Taket är av obehandlad panel och väggarna i vitmålad grovputs. En kraftig väggfast bänk i vinkel längs två väggar utgör sittplatserna. Ett litet runt fönster finns mot söder. Altaret är tillverkat 1992.

2006 genomfördes en större ombyggnation av församlingsgården då bland annat trappan mellan övre och nedre plan flyttades.

I Mikaelskyrkans trädgård finns en Frälsarkrans av stenar som invigdes av Martin Lönnebo i september 2011. Kransen är en plats för andakt, meditation och samtal, men också för lek.

Läs mer om kyrkan på riksantikvarieämbetets sida om Linköpings kyrkor. Sök på Mikaelskyrkan.

Från Mikaelskyrkans barndom
Från Mikaelskyrkans barndom Bild: Okänd